Stoltenberg & solidaritet

Under förmiddagen lyssnade jag till den f.d norske utrikesministern, Thorvald Stoltenberg, när han inför en fullsatt förstakammarsal föredrog sin rapport om nordiskt samarbete inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Seminariet var i Nordiska Rådets regi. Stoltenberg är väldigt charmerande och vältalig (trots att han är socialdemokrat) och den rapport han tagit fram är lätt att ta till sig. Stoltenberg föreslår i 13 punkter områden, där de nordiska länderna skulle kunna fördjupa sitt samarbete. Bland dessa är gemensam flygövervakning av Island och gemensam ambassadrepresentation. Övriga talare under seminariet var vice ordförande i Försvarsutskottet, Rolf Gunnarsson(M, ledamoten i detsamma, Åsa Lindestam(S) och finske fd. utrikesministern Erkki Tuomiojua(S). Det blev en intressant debatt och det mest anmärkningsvärda vad Åsa Lindestams uttalande att socialdemokratin inte skriver under på solidaritetsklausulen i Inriktningspropositionen. Det innebär i klartext att de inte kan tänka sig ställa upp på att Sverige griper in om ett nordiskt eller EU-land blir angripet. Detta står helt i motsats till solidaritetsklausulen i Lissabonfördraget som de redan skrivit under. Helt klart har socialdemokratin tappat all vett och sans i utrikes- och säkerhetspolitiken. De har övergett den gamla solidariska partilinjen för en introvert, nationalistisk och vad de tror populistisk linje. Jag tror absolut inte att den är förankrad i folkrörelsen.