Förlust igen - men med ett leende

Ikväll spelade Allianslaget mot oppositionen i den årligt återkommande fotbollsmatchen. Anders Hansson och jag hade lagt upp strategin och den höll nästan hela vägen. Ett tidigt slarvmål i spelets första minuter och en straff i matchens slutminuter avgjorde till oppositionens fördel med 3-2. Trots det måste jag säga att jag sällan har känt mig så nöjd med spelet, trots att vi förlorade. Vad vi behöver göra är att träna ihop oss mer, så lagspelarna kan vänta sig ett förberett träningsschema från i höst. Ringholm visade sig som vanligt från sin vanliga sida, dvs fula efterslängar och ruffigt spel. Bodström och lagledaren Göran P var märkbart irriterad på honom och jag undrar om han får vara med nästa år. Jag lyckades stå offside vid flera tillfällen när jag hade läge. Ett av dem grämer mig särskilt, eftersom jag hade öppet mål för skott - om jag inte hade stått offside. Japp, man lever så länge man lär. Sedan lyckades jag fälla Krister Örnfjäder, som jag envisades med att kalla Sven-Erik hela kvällen. Förlåt, Krister!