Attityder till företagande

Människor som funderar på att starta företag är av olika slag. Där finns till exempel den oövervinneliga entreprenören, som frustande av entusiasm driver sina idéer även om alla vederbörande möter tycker att tankarna är tokiga. Där finns privata och offentliganställda som tror att det finns bättre sätt att driva den egna verksamheten på, men som tvekar att ge upp jobbet och tryggheten för en mer osäker tillvaro som egen företagare. Där finns forskaren på universitetet eller högskolan som har gjort en briljant uppfinning och som analyserar hur landvinningen ska kunna kommersialiseras. Den oövervinneliga entreprenören låter sig inte nedslås av någonting, utan startar sitt företag och gör antingen succé eller kraschlandar. I många övriga fall är dock omgivningens attityder och den egna attityden två avgörande faktorer som bestämmer om det blir något företag eller inte. Frågan blir därför hur vi går tillväga för att främja goda attityder gentemot företagande. Det vi var och en kan göra är att ta varje tillfälle i akt att tala väl om företagande och marknadsekonomi. Sverige är ett framstående företagarland, som blivit rikt tack vare svenska företags och företagares utvecklingskraft. En mer konkret politisk uppgift ligger i att introducera företagande som ett lika naturligt val som anställning för alla skolelever tidigt och konkret. Ung Företagsamhet är en verksamhet som bidragit till att väcka intresset för företagande. Ett betydande antal unga människor får under sin gymnasietid pröva på att bedriva riktig näringsverksamhet inom ramen för Ung Företagsamhet. Undervisning om företagande och entreprenörskap bör även återfinnas i tidigare och senare utbildning. Inom högre utbildningar liksom den nya yrkeshögskolan bör möjligheten att förbereda eleverna för att driva företag förbättras genom praktiska kurser i företagskunskap. Inte minst utbildningar som ger jobb inom välfärdssektorn bör bli mer entreprenörsinriktade. Behovet av ökade kunskaper hos lärarkåren om företagande och entreprenörskap bör beaktas även t ex vid utformningen av den nya lärarutbildningen. Samspelet mellan näringsliv och akademi behöver också öka genom praktik och utbyte etc. Det ligger därutöver en tydlig politisk uppgift i att verka för att goda attityder till företagande som företeelse och som livsval återfinns inom den offentliga förvaltningen, främst hos tjänstemän vid Arbetsförmedlingen, Skatteverket och andra myndigheter som ofta har kontakt med företagare och potentiella företagare. Skatteverket får genomgående höga betyg, när det gäller bemötande av både privatpersoner och företag, men har säkert fortfarande en förbättringspotential. Några konkreta förslag för att främja goda attityder till företagande och därmed fler företag är följande: - Öka inslagen av undervisning om företagande och entreprenörskap inom flertalet utbildningsformer, inklusive lärarutbildningen. - Ge studie- och yrkesvägledare samt lärare möjlighet till vidareutbildning med inriktning mot företagande och entreprenörskap, för att bättre kunna uppmuntra elever till en framtid som företagare. - Ge arbetsförmedlingens tjänstemän möjlighet till vidareutbildning med inriktning mot företagande och entreprenörskap, för att bättre kunna hjälpa arbetssökande som visar intresse för en framtid som företagare. - Initiera ett utvecklingsarbete inom Arbetsförmedlingen, Skatteverket och andra relevanta myndigheter för att öka förståelsen för företagandets villkor. Dessa förslag har min kollega Andreas Norlén och jag lagt fram i en motion till Riksdagen.