Nu införs ett försörjningskrav vid anhöriginvandring

Sverige är idag det enda landet i Europa som inte har något försörjningskrav vid anhöriginvandring. Det har sänt en konstig signal utåt om att en tillvaro i Sverige inte är förenad med ett ansvar för den egna försörjningen. Det är olyckligt. Vi behöver göra förändringar som signalerar att arbetslinjen gäller migrationspolitiken, precis som den gör på alla andra områden. Riksdagen fattar därför inom snar framtid beslut om ett försörjningskrav vid anhöriginvandring. Försörjningskravet innebär att det ska ställas det krav för att en anhörig ska få uppehållstillstånd på grund av anknytning till en utländsk medborgare i Sverige. Personen i Sverige ska ha tillräckliga inkomster för att klara sin egen försörjning och boendekostnad. Det ska dessutom finnas en lämplig bostad som räcker för hela familjen. Försörjningskravet vid anhöriginvandring införs den 15 april 2010. Undantag görs bland annat för konventionsflyktingar och för barn som ska återförenas med sina föräldrar. Dessutom finns möjlighet att göra undantag vid särskilda skäl, till exempel om en person på grund av funktionshinder inte kan arbeta Tanken bakom ett försörjningskrav är att stärka drivkraften till arbete men också att se till att anhöriga som invandrar kommer till ordnade förhållanden. Det uppmuntrar människor som kommer till Sverige att bosätta sig där det finns bostäder och arbete. När människor först kommer till ett främmande land, väljer de oftast att bo nära släkt och vänner. Det är begripligt. Vi söker oss till det som känns tryggt. Samtidigt riskerar det att förstärka det utanförskap som redan är utbrett i många invandrartäta områden. Försörjningskravet kan komma att lätta på den bostadsbrist och segregation som uppstått i vissa kommuner där många hittills valt att bo. Kommuner som idag tar ett stort ansvar för mottagandet av invandrare kan få en bättre situation. För nyanlända förbättras långsiktigt möjligheten till en snabb integration. Sverige har en generös invandringspolitik som vi kan vara stolta över. Som land tar vi vårt solidariska ansvar och ger skydd åt förföljda och utsatta människor från hela världen. Ur ett internationellt perspektiv är Sverige också generöst med att ge uppehållstillstånd för anhöriga. För människor som invandrar hit och ska skapa sig ett nytt liv är det betydelsefullt att familjen kan följa efter. För att motverka utanförskap och segregation är det dock hög tid att Sverige ställer krav vid anhöriginvandring. Försörjningskravet är en del i detta arbete. Mikael Cederbratt (M) Riksdagsledamot Norra Älvsborg Talesperson i migrationsfrågor Annicka Engblom (M) Riksdagsledamot Blekinge

Ofullständiga uppgifter om omförsäkrade

(Saxat från Moderaterna) Media rapporterar idag om lägre ersättning för de som omförsäkras från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Rapporteringen bygger dock på ofullständiga uppgifter. Det går idag inte att dra slutsatser utifrån de första preliminära och ofullständiga siffrorna för personer som är omförsäkrade från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Det är olyckligt att jämförelsen gjorts så här tidigt eftersom många inte fick sin slutliga ersättning fastställd i januari, utan fick en preliminär utbetalning. När den slutgiltiga ersättningen bestämts kommer en jämförelse se annorlunda ut. Regeringens bedömning är fortsatt att en majoritet av dem som går från sjukpenningen till arbetslöshetsförsäkringen får högre ersättning än tidigare. Men det förutsätter att man är medlem i en a-kassa. Regeringen följer detta noggrant. Arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin kommenterar i Ekot

Viktigt att verka internationellt

Om lite mindre än en månad lämnar HMS Carlskrona Sverige för att genomföra sitt andra uppdrag i Adenviken. Den 15 april tar de över befälet för insatsen utanför Somalias kust. Uppdraget är att skydda hjälpsändningar i området mot sjöröveri. Samtidigt verkar 450 svenska soldater i Afghanistan. Man riskerar sina liv för att skydda civilbefolkningen, bygga säkerhet och vara en sköld mot dem som vill slunga landet tillbaka i tiden. Sverige är med och gör skillnad. Det är så internationell solidaritet ser ut i praktiken. Det har under den senaste tiden framförts åsikter om att Sverige ska lämna sina förpliktelser i sköra delar av världen. Vi ska dra oss tillbaka och lägga all kraft på det nationella, hävdas det. Värst är vänsterpartiet, som helst skulle vilja att HMS Carlskrona stannade hemma och att de svenska soldaterna i Afghanistan packar sina väskor och resor hem. Det framstår nu som uppenbart varför Göran Persson aldrig ville ha med vänsterpartisterna i en regering. Det var helt enkelt för farligt att ge partiet det minsta lilla inflytande i utrikes- och säkerhetspolitiken. Att försöka skära ut Sverige ur Europa och världen och tro att vi på något sätt endast är en liten isolerad vit fläck befriad från händelseutvecklingen i vår omvärld leder helt fel. Sveriges roll i internationella operationer är tätt sammankopplande med vardagen här hemma. Och vi berörs mer än vi tror. Nittio procent av allt heroin som säljs på Sveriges gator, torg och skolgårdar kommer från Afghanistan, bland annat över Blekinges gränser. Det är i Afghanistans och Pakistans otillgängliga terräng som terrorgrupper är verksamma och tränas. Grupperingar som har visat sig ha kapacitet att slå till när som helst, var som helst. Att tro att detta på något sätt inte betyder något för oss i Blekinge är en naiv föreställning. Blekinge är ingen skyddad zon. Inför gårdagens utrikespolitiska debatt i Riksdagen, som är denna mandatperiods sista, utlovade den rödgröna oppositionen att presentera en överenskommelse om sin alternativa utrikespolitik. Överenskommelsen visade sig dock vara lika tunn och visionslös som den försvarspolitiska överenskommelse som oppositionen försökte lansera i Sälen i januari. Återigen visar sig oppositionen vara djupt oenig på viktiga och avgörande politiska områden. De rödgröna nämner inte ens Afghanistan i sin utrikepolitiska så kallade överenskommelse. De nämner inte heller Europa som samlande kraft. Vänstern vill hellre bygga allians med Hugo Chávez i Venezuela, än med länderna i Europa. Tänk då att det var över 2000 sökande till 130 platser på HMS Carlskronas anti-piratinsats. Människor står i kö för att vara med och värna, skydda och hjälpa. Stödet för våra insatser i Afghanistan ökar. Människor blir mer övertygade om det rätta, i en tid av motgång. Vi inom Alliansen är enade i uppfattningen om betydelsen av att ställa upp och verka internationellt. Vi har ett ansvar att bidra till den globala freden och fattigdomsbekämpningen. Solidaritet är för oss i Alliansen inte bara ett ord man slänger ur sig. Det är för oss ett begrepp som förpliktigar. Vi kommer att fortsätta göra bidra. HMS Carlskrona och Afghanistanstyrkan är våra fredsambassadörer. Vi är alla skyldiga dem ett stort tack. Annicka Engblom (M) Riksdagsledamot Blekinge (Publicerat i BLT 18 januari, 2010)

Pressmeddelande: Skatteutskottet vill slopa fastighetstaxeringen

Riksdagens skatteutskott föreslår i ett tillkännagivande till regeringen en utredning där möjligheterna till att slopa fastighetstaxeringen prövas. Riksdagsledamot Annicka Engblom (m) från Blekinge är mycket nöjd med beskedet. – Jag är positiv till att vi nu tar ett steg framåt när det gäller denna fråga. Det är utan tvekan så att taxeringsvärdets koppling till fastighetsavgiftens storlek har lett till orättvisa effekter, inte minst för många villaägare i Blekinge konstaterar Annicka Engblom. Förutom att systemet lett till olika utslag beroende på var man bor, finns det även en administrativ sida för Skatteverket som är att beteckna som mycket resurskrävande. – Det är i grunden en rättvisefråga. Vi får inte glömma att taxeringsvärdena innebär en upp- och nedgång i fastighetspriserna som i grunden inte är sund. Det är viktigt att vi får ett förutsägbart system. Långsiktighet skapar trygghet, fortsätter Engblom. Både socialdemokraterna, västerpartiet och miljöpartiet vill återinföra fastighetskatten om de skulle vinna valet i höst. – Det är självklart ytterligare en god anledning att ta bort fastighetstaxeringen. Ett slopande försvårar för oppositionen att återinföra fastighetsskatten, som enligt det förslag som oppositionen lagt, skulle drabba pensionärer värst. Där kan vi verkligen tala om en pensionärsskatt, men om detta tiger så klart oppositionen, avslutar Annicka Engblom.

Transportflygplan C17- en nationell resurs

Sedan ungefär tre år tillbaka ingår Sverige i ett 12-nationerssamarbete i Pápa, Ungern, om 3 st transportflygplan C-17. Basen i Ungern ska utgöra en global militär och humanitär transportkapacitet.Planen beräknas ha en livslängd på 30 år vilket betyder ett långt svenskt engagemang i Ungern. Minst 25 svenska försvarsanställda och deras familjer bor i anslutning till basen. Vid mitt besök på basen tillsammans med kollegan, Mats Sander, för ett år sedan imponerades jag stort över samarbetet och hur väl det fungerade. Då hade planen ännu inte levererats, basen var under uppbyggnad och de svenska familjerna i full färd med att skapa sig en tillvaro för sig och sina barn. Nu bistår C-17 planen i räddningsarbetet i Haiti och fraktar gods för att bygga upp ett basläger med plats för 300 personer i jordbävningsdrabbade Port-au-Prince på Haiti. Se Combat Cameras film på YouTube om C-17

Viktigt med svensk närvaro i Afghanistan

(Svar till Rune Kronkvist, BLT) Jag tror precis som officer Rune Kronkvist att det inte via enbart militära medel går att åstadkomma en fred i Afghanistan. Däremot, att isolera frågeställningen till en enbart militär dimension är ett misstag. Den militära närvaron är inte hela lösningen, utan en del av den. Diplomati, civilt bistånd, hjälp med byggande av de afghaniska egna säkerhetsstrukturerna är andra delar. Men dessa delar måste skyddas. Det vore naivt att tro att en icke existerande militär sköld skulle innebära något annat än att taliberna återigen skulle koppla greppet. Lägga beslag på biståndet och mala ner de framsteg som faktiskt har gjorts. För att det har hänt positiva saker. Talibanväldet, som förbjöd kvinnor att gå i skolan och söka sjukvård och tillämpade offentliga avrättningar, har ersatts med något bättre. Det går sakta. Attacker sker dagligen. Händelsen där de två svenska soldaterna omkom i en stridshandling är fruktansvärt tragisk. Det finns inte ord nog för att beskriva hur vi alla lider med nära och kära. Men det som hände gör det än viktigare att vara närvarande från svensk sida. Att svika befolkningen nu genom att lämna landet utan att arbetet är klart, vore omoraliskt och egoistiskt. Om det nu är så att vi är överens om att soldaterna gör skillnad och fyller en viktig funktion, så innebär ju ett svenskt tillbakadragande att ett tomrum skapas. Ett tomrum som måste fyllas. Frågan blir vem som skulle ersätta Sverige, Rune? Ska andra länder tvingas gå in och täcka upp där Sverige svek? Det vore en gärning som är att beteckna som allt annat är solidarisk. Sverige är inte isolerat utan ingår i ett globalt sammanhang. Det som händer internationellt påverkar oss nationellt. Om vi släpper fram och låter terrornätverken få husera fritt och bygga sig starka, ökar risken för terrorattacker. Detta påverkar Sverige precis som alla andra länder. Vi måste alla hjälpas åt för att nå en acceptabel lösning. Självklart ska läget prövas och utvärderas på kontinuerlig basis, men vi får inte låta oss styras av nätverk som i grund och botten utgör en fara för oss alla. Annicka Engblom (M) Riksdagsledamot Blekinge Ersättare Försvarsutskottet

Tyst minut för stupade

Kl.1130 idag höll Riksdagen en tyst minut och en mycket värdig och vacker ceremoni för de stupade svenskarna i Afghanistan. Till tonerna av en enkel tvärflöjt följt av ett känslosamt och personligt tal av Talmannen Per Westerberg visade vi som samlats i Bankhallen vår respekt för de stupade och medkännande för de anhöriga.

Ett dämpat utskottsmöte

Förmiddagen inleddes med försvars- och utrikesutskott och föredragning av ÖB Sverker Göransson och arméinspektör Berndt Grundevik om söndagens tragiska händelse i Afghanistan. Det var en märkbart tagen ÖB som inledde föredragningen med att berätta om nuläget på campen, situationen för de anhöriga och hur media hanteras. Det var oerhört viktigt att vi som beslutsfattare med sådan kort varsel fick ingående information om händelsen. Det pågår mycket spekulationer om vad som verkligen hände och den hela och sanna bilden av skeendet har vi först när undersökningskommissionen genomfört sitt arbete och avlagt sin rapport.

Hastiga människor irriterar

Det är någonting med människor som far omkring med små, hastiga rörelser som irriterar mig. De kastar av sig kappan. Stuvar hastigt in den i kabinutrymmet och slänger sig ned på sätet. Därefter rotas handväskan igenom, för de bara måste, måste, måste få iväg det där sista sms:et innan mobilen slungas tillbaka ned i väskan. Och naturligtvis har de plockat fram en hög med arbetspapper som de bara måste, måste, måste bläddra igenom, fram och tillbaka, det snabbaste de kan. Blixtsnabba rörelser, hivandes i sig frukosten, otåligt borstandes av sig brödsmulorna och sedan åter nästan ilsket bläddrandes igenom arbetspapprena igen. Åååhhhh, varför? Är det av genuin stress eller för att ge sken av en övermänsklig effektivitet? Min reaktion när jag studerar detta är givetvis att bete mig tvärtom. Att göra ALLT i slow-motion. Att lugnt och behagligt bläddra igenom morgontidningen. Två gånger. Att tugga hälften så fort på min frukostfralla, att gäspa ofta och veta att jag är lika effektiv ändå. Effektiv för att jag har tagit en paus i livet på resan mellan hem och arbete. Efter att hellre sväva omkring som en albatross istället för att pila omkring som en sädesärla.

Sorg över de stupade i Afghanistan

Jag känner idag oerhört stor sorg över de stupade svenskarna och tolken i Afghanistan. Mina tankar går särskilt till deras anhöriga. Nu är det viktigare än någonsin att visa stöttning för våra soldater, som riskerar och förlorar sina liv i människans och fredens tjänst. Särskilt av oss som ytterst beslutar om insatserna. Hade inte våra soldater, tillsammans med soldater från andra nationer som bidrar till ett tryggare Afghanistan, funnits i landet, hade inte flickor inte kunnat gå i skola, människor fått tillgång till sjukvård eller lugn och ro att helt enkelt leva sina liv och återuppbygga sitt land. Drar vi oss ur, lämnar vi afghanerna i sticket och ger upp inför talibanväldet, kommer framför allt de kvinnor som genom fredsstyrkornas arbete kunnat yrkesarbeta att befinna sig i stor fara. "Kommer talibanerna tillbaka, skär de halsen av mig", sa en kvinnlig afghansk affärsinnehavare till en bekant till mig som jobbar i Afghanistan. Jag är oerhört stolt över era insatser, FS 18. Men idag känns det tungt.