(Publicerat i Blekinge Läns Tidning 5 augusti 2010)
Försvarsindustrins framtid bygger på internationalisering och samverkan med andra. Industrin insåg detta för många år sedan, men politiken börjar först nu bättre att stödja industrin i detta. Försvarsindustriföretagen utvecklar inte längre sina produkter för att möta ett enda lands behov, utan skapar produkter som möter många länders efterfrågan.
Exportandelen för försvarsindustriföretagen verksamma i Sverige uppgår i många fall upp till 90 procent av orderstocken. Försvarsindustriföretagen producerar för en internationell marknad och har varit mycket framgångsrika med exportaffärer. Det gäller inte minst Kockums ubåtar.
Försvarsmateriel är politiska produkter och därför bildades den 1 augusti Försvarsexportmyndigheten. Den statliga exportstödsverksamheten blir då tydligare, öppnare och effektivare. Den nya myndigheten ska stödja företag i deras exportverksamhet och vara statens företrädare vid exportavtal mellan länder. En viktig del av den nya myndigheten blir att en specialfunktion inrättas för att söka exportmöjligheter för små och medelstora företag, företag som många gånger är försvarsindustrins underleverantörer.
Det ska finnas specifika personer på myndigheten som ansvarar för kontakten med små och medelstora företag på centrala orter, varav Karlskrona är en. Det ligger både i myndighetens och i företagens intresse att etablera personlig och regelbunden kontakt. För bästa möjliga stöd är det viktigt att Försvarsexportmyndigheten har god kunskap om verksamheten. Den exportstödjande verksamheten bedrivs inom en oförändrad kontrollagstiftning och riktlinjer för krigsmaterielexport, samt i nära samverkan med Inspektionen för strategiska produkter, ISP.
Flera viktiga anskaffningar har nyligen bemyndigats av regeringen, bland annat ett nytt medeltungt helikoptersystem, en ny radarjaktrobot för Gripen, splitterskyddade fordon, ett nytt signalspaningsfartyg, samt nästa generations ubåt. I höstas beslutades om artillerisystemet Archer. Allt sker i syfte att stärka den nya insatsorganisationen och höja landets försvarsförmåga. Nästa generations ubåt har förberetts genom ett successivt beslutsfattande, först om genomförande av en studiefas, därefter en konstruktionsfas för framtagande av ritningsunderlag och specifikationer. Genom detta kan vi vara säkra att ett hållbart beslutsunderlag finns framme.
De nya ubåtarna beräknas kunna tillföras Försvarsmakten 2018/2019. Tillsammans med livstidsförlängningen av ubåtar Gotlandsklass fram till 2035 handlar det om en investering i mångmiljardklassen. Genom denna betydande materiella förnyelse av ubåtsvapnet säkras att den svenska ubåtsflottan också fortsättningsvis kommer att hålla högsta internationella klass. Det säkrar dessutom unik teknisk kompetens i Sverige, och understryker det nya Östersjö- och närområdesperspektivet i försvarspolitiken.
Med stor sannolikhet kommer det nya ubåtssystem som Sverige nu anskaffar att möta stort intresse från andra länder, med möjliga exportaffärer som följd. Ett modernt ubåtsvapen är ett mycket verksamt sätt att säkra vårt land mot yttre hot av mer omfattande karaktär. Moderna ubåtar har en ypperlig inhämtnings- och övervakningsförmåga, samt utgör ett betydande hinder för varje aktör som vill använda Östersjön till annat än fredlig sjöfart.
De nya ubåtarna som alliansen beslutat anskaffa kommer därför att tillhöra kärnan i försvaret av Sverige.
Oppositionen vill avskaffa den nya Försvarsexportmyndigheten och skära ner två miljarder på försvaret varje år. En stor del av nedskärningarna– minst en halv miljard årligen – tas från materiel. Miljöpartiet säger nej till nya ubåtar. Vad innebär detta för vår försvarsförmåga, hur påverkar det Blekinges försvarsindustris exportmöjligheter och inte minst jobben på Kockums i Karlskrona?
Sten Tolgfors (M)
försvarsminister
Annicka Engblom (M)
riksdagsledamot, Blekinge
ersättare i försvarsutskottet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar