Socialdemokraternas jobbluff

I budgetpropositionen för 2016 lägger regeringen fram en rad förslag som motverkar ökad sysselsättning. Finansminister Magdalena Andersson (S) föreslår skattehöjningar på arbete och företagande till förmån för utbyggda bidragssystem. Sverige behöver istället en politik för full sysselsättning som pressar tillbaka utanförskapet. Med starka offentliga finanser lägger vi grunden för en tillväxt och sysselsättningsökning som kommer alla till del. Regeringens politik har motsatt effekt där drivkrafterna för arbete minskar och tillväxten dämpas. Hittills har finansminister Magdalena Andersson presenterat 32 miljarder i skattehöjningar där mer än 90 procent slår mot jobb och tillväxt. 

 

Regeringen försvårar, fördyrar och komplicerar människors vardag. En återgång till generösare bidragssystem går hand i hand med en sjukförsäkring som växer och döljer arbetslöshet. Färre människor som jobbar kompenseras med ett ökat skatteuttag från människor som bidrar till det gemensamma. Det är ett tydligt systemskifte från arbetslinjen som bidrog till 350 000 jobb under Alliansregeringen.

 

Enligt Konjunkturinstitutet gör slopandet av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen att arbetsutbudet minskar med 15 000 människor som inte längre syns i arbetslöshetsstatistiken. Detta gör att arbetslösheten ser lägre ut, trots att inga jobb skapats - en skuggpolitik som gör att utanförskap cementeras och broar in på arbetsmarknaden raseras.

 

Det höjda taket i A-kassan skapar en situation likt 2006, där skillnaden mellan att jobba och ersättningen från a-kassan är för liten. Det höjda taket berör endast de med högst ersättning vilket gör det svårare för de som står längst ifrån arbetsmarknaden att få ett jobb. Sammantaget beräknar Konjunkturinstitutet att höjningen av taket i A-kassan ökar jämviktsarbetslösheten med 0,2 procentenheter.

 

Regeringen höjer också brett skatten på att anställa ungdomar, vilket Konjunkturinstitutet uppskattar kostar cirka 20 000 ungdomsjobb.

 

RUT – avdraget har varit träffsäkert och gjort många svarta jobb vita samtidigt som det ökat jämställdheten. Trots att avdraget varit självfinansierande vill nu regeringen halvera avdraget. Faran med detta är att många av de vita jobben nu återigen riskerar att bli svarta och att utvecklingen mot mer jämställdhet kommer av sig.

 

En annan ideologisk skattehöjning som försvårar för människor och inte bidrar till ökade intäkter till de offentliga finanserna är försämringen av jobbskatteavdraget. Ledande ekonomer menar att skattehöjningen inte ger några ökade intäkter eftersom de arbetade timmarna i ekonomin minskar på grund av skatten. Dessutom höjs skatten på bensin och en kilometerskatt ska införas som gör det dyrare att bo och verka utanför städerna. 

 

Regeringen talar om en jobbpolitik som ska leda till Europas lägsta arbetslöshet år 2020. Finanspolitiska rådet bedömer dock att regeringens ekonomiska politik varaktigt minskar antalet sysselsatta med 30 000 människor. Med sådana arbetsfientliga förslag kommer Socialdemokraterna återgå till den skuggpolitik man förde innan 2006, där människor skjutsades in i bidragssystem för att inte synas i arbetslöshetsstatistiken. Gömma-, döma-, glömma-strategin känns igen.

 

För att Sverige även i framtiden ska kunna växa behöver vi istället en politik som underlättar för människor som vill ta sig ur utanförskap. I en hårdnande global konkurrens behöver vi föra en ansvarsfull politik som skapar jobb och tillväxt. Det är endast genom fler i arbete som vi kan möta de problem som människor upplever och möta gemensamma utmaningar.

 

Niklas Wykman (M)

Skattepolitisk talesperson

 

Annicka Engblom (M)

Riksdagsledamot Blekinge 

Publicerad i BLT 12 oktober 2015