Skolverket presenterade nyligen en utvärdering om införandet av tidigare betyg från årskurs sex. Utvärderingen visar på att betygen har gett en god utveckling och pekar på att tidigare betyg gör det lättare att identifiera de elever som behöver stöd.
Vi kan nu dessutom se att betyg i årskurs sex bidragit till ett ökat fokus på elevernas kunskapsutveckling, vilket även var avsikten med alliansregeringens betygsreform. Det är nu viktigt att vi vidareutvecklar reformer som gett positiva resultat i såväl identifiering av stödbehov som goda resultat i PISA och TIMSS.
I utvecklingen av en bättre svensk skola är identifiering av stödbehov en viktig faktor. För att höja resultaten i skolan krävs information kring var utvecklingsområdena ligger. Lärare måste effektivt kunna ta reda på vilka kunskaper som saknas och hur mycket stöd som behövs. Det är då både logiskt och fördelaktigt att ge såväl lärare som elever mer tid för att genomgå denna process.
För Moderaterna är det därför en självklarhet att både betyg i årskurs sex och nationella prov i årskurs tre ska finnas kvar även i fortsättningen. Lärare måste tidigt kunna identifiera vilka elever som inte når kunskapsmålen, hur långt efter dem är och vad som framöver kommer krävas för att eleven i fråga ska nå de kunskapsmål som krävs. Ovannämnda fokus på kunskap och kunskapskontroll i skolan vill Gustav Fridolin gå ifrån, då ministern verkar allergisk mot betyg.
Vi är oroade över att Gustav Fridolin tar den svenska skolan åt fel håll. Han kommenterade Skolverkets utvärdering med ”Det bevisar att tidiga betyg inte är den mirakelmedicin som förra regeringen tror”. Detta är en häpnadsväckande inställning till ökad möjlighet att synliggöra vilka elever som behöver stöd. Man måste kunna synliggöra vilka som behöver stöd för att kunna ge extra hjälp och stärka elevernas kunskaper. Gustav Fridolin borde därför istället fokusera på att se till att fler elever får det stöd som de – enligt svensk lag - har rätt till.
Vidare är det viktigt att poängtera andra effekter som betyg medför. I Skolverkets utvärdering framgår det att hela 80 procent av eleverna och en majoritet av lärarna uppger att betygen ger eleverna en ökad motivation. Betygen stimulerar alltså eleverna på ett positivt sätt och därför bör betygsreformen värnas.
Camilla Waltersson Grönvall, Utbildningspolitisk talesperson (M)
Annicka Engblom, Riksdagsledamot (M) Blekinge
Publicerad i Sydöstran 22 januari 2017