MARINEN BEHÖVER ÄNNU MER RESURSER

Marinens viktiga betydelse för att skydda vår sjöfart, sjöterritorium och marina infrastruktur kan inte nog understrykas. Marinens förmåga att kunna verka i alla konfliktnivåer, bedriva havsövervakning och hävda vårt sjöterritorium utgör en unik del av landets försvarsförmåga, men i dagsläget räcker de inte till.

Försvarsbeslutet 2004 innebar ett hårt slag för marinens del, som skars ned till ett närmast anorektiskt antal förband, fartyg och personal. Något man lider av än idag. En återuppbyggnad inleddes under alliansregeringens tid, men den är långt ifrån tillräcklig vad det gäller bland annat antalet kölar, besättningar och bestyckning för att över tid kunna verka och skydda vår 270 mil långa havsgräns.

Försvarsmakten behöver ordentliga resurstillskott de närmaste åren och vi moderater har i vårt budgetförslag för 2019-2021 skjutit till 18 miljarder kronor, vilket motsvarar det behov som försvarsmakten aviserat. För marinens del innebär det bland annat att inleda anskaffningen av nästa generations ytstridsfartyg, tillföra robotluftvärn till korvettsystemet samt utöka antalet ubåtar till sju.

Parallellt med detta vill vi inleda planeringen för en långsiktig förmågeökning genom att fördubbla försvarsanslaget jämfört med dagens nivåer så att Sverige på tio års sikt ligger i linje med Nato-standarden på två procent av BNP.

Samtidigt som vi moderater tidigt gett tydliga besked i försvarsfrågan finns stor oro och frustration över bristen på besked från regeringen om försvarsekonomin. Vid besök på olika förband och i samtal med gamla kollegor i marinen har det tydligt framkommit vilka konsekvenserna blir om regeringens budget inte ligger i linje med inlämnade underlag. Inställda övningar, uppskjutna materielinköp och begränsning av antalet anställda är några av dem. Konsekvenser som allvarligt och negativt påverkar landets försvarsförmåga.

Men med knappt två veckor kvar till valet bryter nu socialdemokraterna tystnaden kring vilka resurser de vill tilldela försvaret.  Mer pengar är bra, men beloppet underskrider det som Försvarsmakten behöver. Dessutom saknar jag besked om vad det innebär för Marinen. Oron och frustrationen över underfinansieringen kvarstår. Försvarsministern är fortfarande skyldig Marinen ett svar.

Annicka Engblom (M)
Riksdagsledamot Blekinge

Bild: Kristina SWaan/Försvarsmakten

Publicerat i Blekinge Län Tidning 25 augusti 2018

ÖPPEN FRÅGA TILL FÖRSVARSMINISTER PETER HULTQVIST-VARS ÄR PENGARNA?

Hej Peter Hultqvist.
Välkommen till Blekinge idag. Du ska besöka Hund-SM i Ronneby och Brukshundsklubbens 100-årsfirande. Det är bra. Hunden som arbetskollega inom både militär, polisiär och civil verksamhet är en ovärderlig resurs som det finns alldeles för få av och satsas alldeles för lite på.

Apropå satsningar vill jag gärna passa på att fråga dig några saker. Du kommer under ditt besök att träffa personal från såväl Försvarsmakten, MSB och Hemvärnet. Skulle du i samband med dessa möten kunna förklara varför regeringen i sin budget gör tvärstopp i resurstilldelning till dessa så viktiga verksamheter? Varför detta för dem kommer att innebära neddragningar i både personal, materiel, utbildningar och övningar?

Vi moderater tillmötesgår i sin skuggbudget 2019-2022 de nödvändiga behov av ökade resurser som ÖB, Micael Bydén, flaggat för. Vi har också satt upp målet på en fördubbling av försvarsbudgeten inom en tioårsperiod, dvs en ökning från ca 1% till 2% av BNP under en tioårsperiod, vilket alldeles nödvändigt och underlättar ett närmande till Nato-medlemskap.

Emotser gärna svar, då du själv i valet är helt osynlig i försvarsdebatten.
Tack på förhand.

Vänligen,
Annicka

Bild: http://sm2018.se/

FÖRSVARSPENGARNA KAN INTE VÄNTA

Jag är oroad över att varken stora delar av politiken, media eller allmänheten tar det försämrade säkerhetsläget, både inom vårt land och i vårt närområde, på det allvar man borde. Jag är därför också allvarligt oroad över att beslutsfattare, främst regeringen, inte riktigt inser sitt ansvar att fatta nödvändiga beslut att tillföra de resurser som försvarsmakten och civilförsvaret behöver för att bygga vårt samhälle motståndskraftigt.

Låt mig ta ett avstamp i ett blogginlägg jag gjorde hösten 2014. Vi hade en väldigt instabil inrikespolitisk situation med en svag och obeprövad regering som förlorade omröstningen om sin budget i riksdagen, vilket ledde till att nyval utlystes. Vid sådana situationer blir nationellt fokus väldigt navelskådande. Uppmärksamheten, både politiskt och medialt,  på vad som händer runt omkring våra gränser försvagas. Denna situation samtidig med en serie händelser under året gav mig många sömnlösa nätter angående hotbilden mot vårt land.


(Bloggen annicka.nu december 2014)
Får jag låna er uppmärksamhet och rikta er blick österut en stund? Det händer säkerhetspolitiskt mycket omkring oss just nu, vilket fler och fler vittnar om. Mycket och allt snabbare tempo, som sammantaget enligt min uppfattning ger en mycket allvarlig bild av vi håller på att testas. För vad och i vilket syfte? Med sannolikhet i förberedelse för krig. Jag ska försöka utveckla hur jag tänker.

Närgånget ryskt militärflyg
I takt med att Ryssland moderniserar och utökar sin militära flygkapacitet har följaktligen också aktiviteten med ryskt militärflyg över Östersjön och Arktis de senaste åren markant ökat. Beklagligt också antalet incidenter med närgånget ryskt militärflyg, då uppträdandet blivit allt mer provokativt och aggressivt så till den grad att det till och med riskerar flygsäkerheten. En väckarklocka för många var överraskningsmomentet det ryska bombflyget bjöd på under långfredagsnatten 2013.

Senast rapporterat i media var det ryska spaningsflygplan, som den 17 december var nära att kollidera med ett SAS-plan som just lyft från Kastrup. Det ryska spaningsplanet hade sin transponder avstängd, vilket innebar att det inte upptäcktes på den vanliga radarn. SAS-planet var tvunget att göra en undanmanöver och planen passerade varandra på enbart 90 meters avstånd.

Det här är självklart oerhört allvarligt. Ryska piloter är både vältränade och avancerade sådana. Förbiseenden och misstag kan självklart alla piloter göra, men befinner man sig i ett sådant kraftigt trafikerat område, som det kring Kastrup, är det inte utan att jag funderar om en situation som denna var skapad med avsikt. Ville man dra uppmärksamheten till sig? Från vad? Vad skedde på annat håll när blickarna var riktade västerut?

Ansvar för södra luftrummet har Blekinge flygflottilj i Kallinge, F17. För oss som bor i Blekinge är den ökade flygaktiviteten högst påtaglig med incidentflyget allt oftare i luften vid allt mer udda tider. F17 har även ansvaret för Gotland, där de har stadigvarande personal och på senaste tiden utökat flygnärvaron.

Jag förutsätter att svensk luftövervakning följde det ryska spaningsplanet och utan att veta kan jag bara anta att även incidentflyget från F17 var inkopplat. Kort därefter, den 22 december, rapporterades det i media om ilandflutna ryska ubåtsrökljus på Gotland. Kan det måhända ha funnits något samband mellan dessa händelser? Var måhända avsikten att få motståndaren att rikta sitt sökljus åt ett annat håll, medan man på motsatt håll utförde en operation?

Ubåtsaktivitet
Den underrättelseoperation i Stockholms skärgård av främmande undervattensverksamhet, som skedde i mitten av oktober och som en månad senare av Försvarsmakten bekräftades vara en ubåt som kränkt svenskt territorium, har ju inte kunnat ges en identitet. Det ligger dock inte långt borta att förmoda att den var rysk, givet situationen av kraftigt ökad rysk undervattensverksamhet den senaste tiden.

Det här är självklart en fullkomligt oacceptabel kränkning av främmande makt, som kastar oss försvarspolitiskt trettio år tillbaka i tiden. Men vad mer är, är på det sätt den uppträdde. Att visa sig i ytvattenläge i dagsljus i ett område där det, som jag förstår det, rör sig en hel del människor, är ytterst märkligt. Såvida inte ubåten i själva verket ville bli upptäckt och testa vår förmåga. Eller kanske ubåten drog uppmärksamheten till sig från något som skedde på annat håll?

Kraftigt ökad signalspanings- och cyberaktivitet
Att underrättelseaktiviteterna i Sverige är tillbaka och förbi nivåerna under Kalla kriget är i försvarskretsar ett sedan länge känt faktum. Men att SÄPO i april varnade för att de markant ökade ryska underrättelseaktiviteterna och värvningsförsöken i Sverige bedömdes som krigsförberedande aktiviteter i och mot vårt land är att ta på högsta allvar.

Rysslands militära upprustning är av olika karaktär i landet, men tekniskt avancerat är den främst i det västra militärområdet. Alltså åt vårt håll. Den ryska underrättelseorganisationen har systematiskt sedan tidigt 2000-tal utvecklats och utökats. Längs den finska och baltiska gränsen ligger signalspaningsanläggningarna på rad och under våren 2014 rapporterades det om uppbyggandet av ett nytt signalspaningsförband i Alakurtti, endast fem mil från den finska gränsen.

Ryssland satsar stort på cyberförsvaret. Antalet fientliga elektroniska attacker mot känsliga myndigheter och företag har ökat markant och det är ingen hemlighet att en av de mest aggressiva aktörerna är Ryssland.

I Finland rapporterades det under våren om en fördubbling av antalet cyberattacker. Hundratals per dag, även riktat mot börsbolag, myndigheter och företag som är viktiga för försörjningsberedskapen. I Sverige är situationen inte bättre. Det luriga med cyberattacker är att man inte alltid kan fastställa om störningar och avbrott i finansiella, kommunikations- eller infrastrukturella flöden är av fientlig, brottslig eller teknisk natur. man kan dock konstatera att den senaste tidens ökade och ibland svårförklarliga avbrott i elförsörjningen, mobiltrafiken eller finansflödena, var och när de sker, ger samlat en bild av systematik.

Rysk attityd mot Sverige
Putin använder sig i sin krigsföring av en kombination av både hårda och mjuka maktmedel. Man sprider desinformation, underblåser nationalistiska, xenofobiska och homofobiska strömningar, läcker avlyssnat material och använder cyberattacker i destabiliserande syfte.

Det här kan man se i attityden gentemot Sverige, som hårdnat under den senaste tiden. Man förlöjligar makthavare och uttrycker sig nedvärderande om både svensk historia och nutidspolitik. Ett tydligt exempel är hur den ryske ambassadören i Danmark, Michail Vanin, uttryckte sig om Sveriges oro över de ryska provokationerna. Han tyckte att vi hallucinerade för att vi förmodligen knarkar för mycket.

Det är med säkerhet man kan konstatera att det ryska uppträdandet och agerandet inte är ägnat åt att som en gång i tiden bygga goda relationer och förtroende.

Ansträngd rysk ekonomi
Ryssland har länge ridit på inkomsterna från sina olje- och gastillgångar. Med dessa har Putin återuppbyggt, förstärkt och moderniserat det ryska försvaret, medan nödvändiga satsningar på hälsovård, utbildning och infrastruktur uteblivit. I takt med prisfallet på råolja under det senaste året i kombination med konkurrens på oljemarknaden och EU:s ekonomiska sanktioner med anledning av kriget i Ukraina har medfört att rubeln störtdykt, kreditvärdigheten för Ryssland nedvärderats och de stora


Blogginlägget publicerades på en som sajt jag sedan 2015 inte längre har tillgång till, utan det här är en avskrift från halva den pappersutskrift av inlägget som jag lyckats spara. Därför är det inkomplett.

Dock handlade det vidare om ett Ryssland svårt trängt av ekonomiska påfrestningar kombinerat med en regim med expansionistiska ambitioner och behov av att rikta en hårt ansträngd befolknings uppmärksamhet åt ett annat håll och som därför letar yttre fiender och utvägar för att bryta sin situation. Inte med diplomatiska och frihandelsvänliga metoder gentemot västvärlden, utan tvärtom.

Det handlade om hur Sverige vid den här tiden hamnat i skottgluggen för rysk både svartmålning, desinformation och aggressivt, militärt uppträdande. Det handlade om min oro vid den här tiden för hur Sverige råkar ut för ständiga avbrott i sina samhällskritiska infrastrukturella, ekonomiska och kommunikativa flöden. Många gånger vid tidpunkter sammanfallande med svenska, militära aktiviteter eller tidpunkter då effekterna av dessa störningar får stora konsekvenser för samhället.
 

Det handlade om en eskalation av sammanlagda incidenter som tydligt gav bilden av att Sverige systematiskt utsattes för tester. Tester av vårt försvar och sammanlagda förmåga att hantera olika former av samhällskriser. En oro för att aktiviteterna kring ett oförsvarat Gotland skulle kunna vara en indikator på att ön i en tillspetsad, säkerhetspolitisk konflikt skulle kunna komma att utgöra en spelmarker i utpressningssyfte.

Och oron har med utvecklingen sedan dess inte minskat. Snarare tvärtom. Sedan hösten 2014 har den försvars- och säkerhetspolitiska situationen stadigt förändrats till det sämre. Den ryska ockupationen av Krim. Trumps tillträde som president i USA. Ett offensivt Kina som flyttat fram sina positioner både ekonomiskt och militärt. It-intrång och desinformation som mångdubblats och blivit mer sofistikerad.

Trots att försvaret nu återinrättats på Gotland och både Försvarsmakten och totalförsvaret de senaste två åren tillförts medel, tack vare moderaterna och alliansen, är vi fortfarande alldeles för sårbara som samhälle. Alldeles för beroende av ettor och nollor och en samhällsservice som inte tål några större avbrott. Försvarsmakten står dessutom återigen inför en kraftigt underfinansierad budget. Utan ökade resurser redan 2019 ser situationen väldigt mörk ut. Allt detta beskrivet i de rapporter jag hänvisar till nedan.
 

Moderaterna tillmötesgår i sin skuggbudget 2019-2022 de nödvändiga behov av ökade resurser som ÖB, Micael Bydén, flaggat för. Vi har också satt upp målet på en fördubbling av försvarsbudgeten inom en tioårsperiod, dvs en ökning från ca 1% till 2% av BNP under en tioårsperiod, vilket alldeles nödvändigt och underlättar ett närmande till Nato-medlemskap.

Min mening är dock att utvecklingen av säkerhetssituationen, både i vårt närområde och utanför det, kommer att innebära att tioårsperioden snarare kan komma att handla om en femårsperiod. Försvarspengarna kan inte vänta. Kurvan behöver göras betydligt brantare av den regering som tillträder efter valet den 9 september, det vill säga kraftiga satsningar på försvar och totalförsvar samt tuffa prioriteringar inom andra utgiftsområden. 

Förutsättningarna för att få till stånd en sådan resursökning är betydligt bättre med en moderatledd alliansregering än med en vänsterregering. Valet om några veckor är alltså för alla som engagerar sig för Sveriges försvar och säkerhet ett alldeles avgörande sådant. På allvar. Och allvaret i den säkerhetspolitiska situationen kräver samling och fokus baserat på fakta mer än känslor.

Har fler resonemang på lager. Återkommer.

Litteraturhänvisning:
Moderaternas försvarsrapport

Försvarsmaktens budgetunderlag för 2019
 

Försvarsberedningens delrapport

MUST:s årsöversikt 2017

SÄPO:s årsbok för 2017

 

VISA RESPEKT FÖR VETERANMONUMENTET

 Alltför länge saknade Sverige en samlad strategi för de runt 90 000 svenska kvinnor och män som i fredens tjänst deltagit i olika militära och civila uppdrag i världen sedan andra världskrigets slut. Många gånger med livet som yttersta insats. Det kunde vara så illa att de välkomnades hem från en tuff insats med på sin höjd en klapp på axeln. Dock lanserade alliansregeringen en samlad veteranpolitik 2009 som därefter har utvecklats. Sedan 2011 firas Veterandagen den 29 maj, 2013 uppfördes ett veteranmonument vid Djurgårdsbrunnsviken vid Sjöhistoriska muséet i Stockholm och från och med i år högtidlighålls Veterandagen även som allmän flaggdag.

 Veteranmonumentet Restare är uppfört för att ”hedra Sveriges veteraner med ceremonier, kransnedläggningar eller för att ge möjlighet till en stunds avskildhet föranhörigas minnesstunder”, som det uttrycks i stadgarna. Restare har måhända för många en okänd betydelse, men inte för veteranerna och deras anhöriga. Särskilt för dem vars anhöriga eller kollegor återvänt sårade eller inte återvänt alls.

Platsen vid Sjöhistoriska muséet, där Restare är placerat, ägs och förvaltas av Kungliga djurgårdsförvaltningen och används för olika arrangemang, såsom konserter och idrottsevenemang. Det som är positivt - att många människor samlas i området vid minnesmonumentet och på så sätt kan upplysa sig om dess betydelse – har också en negativ sida. Vid upprepade tillfällen har nämligen bajamajor placerats alldeles intill veteranmonumentet, trots upprepade invändningar och påpekanden.

Jag tror inte jag närmare behöver beskriva hur detta uppfattas och känns i hjärtat hos veteranerna, deras anhöriga och de efterlevande. Många har beskrivit det för mig som en skymf. Jag vill därför rikta en uppmaning till Kungliga Djurgårdsförvaltningen att nogsamt förvissa sig om att arrangörerna av olika event i veteranmonumentet Restares närhet är välinformerade om dess betydelse och tar hänsyn till det vid planering och utformning av arrangemanget.

Sveriges dåvarande, nuvarande och framtida veteraner bidrar alla med sina insatser till att göra världen till en tryggare och bättre plats. Ibland till ett högt pris. De förtjänar allas både vår tacksamhet och respekt.

Annicka Engblom (M)
Riksdagsledamot och Årets Veteran

Publicerat i Säkerhetsrådet/SvD 17 augusti 2018

Bild: Annicka Engblom

Prm: BLEKINGEMODERATERNA PRESENTERADE BÅDE LOKAL OCH NATIONELL POLITIK

Företrädare för Blekingemoderaterna presenterade idag sin politik på både nationell, regional och lokal nivå. Platsen var vid brofästet i Sölvesborg.

Riksdagsledamot Annicka Engblom (M) inledde och underströk vikten av en levande landsbygd, en välfungerande infrastruktur och en hållbar integration.

 

-        Hela länets potential måste tas tillvara. Vi vill stärka företagandet på landsbygden, bland annat genom att förenkla för länets livsmedelsförsäljning och tillåta gårdsförsäljning. Lantbruket behöver lägre kostnader för sin produktion. Det måste också bli mer attraktivt att bosätta sig på landsbygden, varför vi vill reformera strandskyddet, inleder Annicka Engblom.

 

-        Vi i Blekinge behöver bra, säkra vägar och tåg som går i tid så att människor kan ta sig till jobbet och företag kan få sina varor levererade. Moderaterna satsar dubbelt så mycket som regeringen på väg och järnväg och investerar i laddinfrastruktur för elbilar. I det senare arbetet är Blekinge tekniska högskola ledande, fortsätter Engblom.

-        Nyckeln till en fungerande integration är jobb och språk. För dem som fått uppehållstillstånd vill vi moderater därför införa en integrationsplikt som innebär att man är skyldig att göra sig anställningsbar. Dessutom måste de fullkomligt huvudlösa utvisningarna av människor som arbetat och gjort rätt för sig få ett slut, avslutar Annicka Engblom.

 

Den moderate kandidaten till nytt landstingsråd, Alexander Wendt, lyfte fram att det avgörande steget in i den moderna vården kommer att vara tillgång till patientuppgifter digitalt. Därför är bredbandsutbyggnaden i länet, för vilken kommunerna bär samordningsansvaret, en helt central fråga.

 

-       Ett nära samarbete mellan kommuner och landsting är helt avgörande om vi ska kunna förverkliga ambitionen att föra vården närmare medborgarna. Särskilt viktigt är det att människor utanför tätbebyggt område har tillgång till bredband, säger Alexander Wendt

-       Ska vårdpersonal kunna hjälpa till i hemmet måste både personal och vårdtagare kunna koppla upp sig, avslutar Alexander Wendt.

Kith Mårtensson, moderaternas förstanamn på kommunlistan i Sölvesborg, underströk behovet av en fungerande välfärd med kvalitet i kommunen.

-       Det är viktigt att kommuninvånarna i kommunen har möjlighet att välja fritt mellan mindre och större förskolor och dagbarnvårdare, sade Kith Mårtensson.

-       Vidare måste ett resultat där var fjärde elev går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet få betyget underkänt, fortsätter Mårtensson. Den utvecklingen ska vi moderater vända.

-       Omsorgen om våra äldre och funktionshindrade ska vara individanpassad och utformad efter specifika behov och önskemål. Vi moderater värnar lagen om valfrihet och vill ha fler trygghetsboende i kommunen, avslutar Kith Mårtensson.

 

Kontakt:
Annicka Engblom (M)
Riksdagsledamot Blekinge län
070-267 00 01

MODERATERNA VILL SÄNKA SKATTEN FÖR SVERIGES PENSIONÄRER

Moderaterna är partiet för de som jobbar, vill jobba och har jobbat. Därför lovar vi att sänka skatten för alla Sveriges pensionärer. Det ska inte finnas någon skatteskillnad mellan lön och pension.

 Anledningen är enkel: Det ska löna sig att ha bidragit till ett starkt Sverige under ett långt arbetsliv. De som byggt vårt land ska ha en trygg pension. Det är både rätt och rättvist.

Socialdemokraterna har också lovat att sänka skatten – men inte för alla pensionärer. Det är en märklig prioritering. Bara de som har en pension på över 17 000 kronor i månanden får sänkt skatt om Stefan Löfven fortsätter vara statsminister efter valet i höst.

Moderaterna är däremot det parti som sänker skatten för den som har en pension på under 17 000 kronor i månaden.

Samtidigt ska det löna sig för den som vill fortsätta arbeta. Erfarna och kompetenta medarbetare behövs. Därför vill Moderaterna ytterligare förstärka jobbskatteavdraget för äldre. Då blir det mer pengar kvar i plånboken. Denna skattesänkning ska gälla redan från 64 års ålder, istället för dagens 65 år.

Att sänka skatten på pension och arbete – samtidigt som vi ökar resurserna till välfärden – är bara möjligt om man är villig att prioritera. Det kan Moderaterna. Vi sätter jobb och välfärd före bidrag.

Därför vill vi införa ett bidragstak, så att det alltid ska löna sig att arbeta. Integrationen måste också fungera bättre: den som är ny i Sverige ska snabbt klara sin egen försörjning och lära sig svenska. Vi föreslår bland annat lärlingsanställningar för nyanlända.

Moderaterna vill även tredubbla RUT-avdraget så att fler enkla jobb ska kunna skapas. RUT-avdraget ska breddas och omfatta till exempel flytt-RUT, tvätt-RUT och trygghets-RUT. Det kommer samtidigt att göra det enklare för många att få ihop vardagspusslet – särskilt för våra äldre som är bland de flitigaste användarna av RUT-avdraget.

Om Moderaterna får väljarnas förtroende i höst blir det sänkt skatt för alla pensionärer – inte bara för vissa. I vårt Sverige ska rättigheter, skyldigheter och möjligheter gälla lika för alla.

 

Annicka Engblom (M)
Riksdagsledamot Blekinge
 
Publicerad i Sydöstran 14 augusti 2018