05 februari 2016

Språket en del av kulturarvet


Foto: Björn Larsson Ask/SvD/TT
 
Inför samernas nationaldag, som firas i hela Sápmi den 6 februari till minnet av det första samiska landsmötet, vill vi lyfta fram frågan om samiskan. Efter en lång tid av marginalisering under 1900-talet är de samiska språken hotade. Sakta har utvecklingen gått från att tala minoritetsspråk till att tala svenska. Språkets bevarande är en nyckel för att bevara också kulturella traditioner. Det är därför viktigt att möjliggöra att språket ärvs från generation till generation och att främja platser och situationer där samiska kan talas.
 
För att behålla språk och kultur spelar lagstiftningen kring nationella minoriteter och minoritetsspråk som Alliansen lade fram 2009 en viktig roll. I lagtexten anges bland annat ett antal kommuner och landsting som utgör förvaltningsområden för bland annat samiska. Att utgöra ett förvaltningsområde innebär att vissa ytterligare rättigheter ska finnas i kommunerna. Till exempel ska barnomsorg och äldreomsorg ska kunna erbjudas på det egna språket liksom kontakter med myndigheter.
 
I uppföljning och även i samtal med företrädare för bland annat samerna har det framkommit att alla kommuner, landsting och regioner som ingår i förvaltningsområdena inte lever upp till vad man åtagit sig. Det här är självklart inte acceptabelt. Då dessa ersätts för sina merkostnader genom statsbidrag bör man kunna kräva att statsbidragen används på rätt sätt.
 
Moderaterna vill därför att regeringen skärper uppföljningen av förvaltningsområdena, så att de verkligen lever upp till lagen. I de fall det brister bör i första hand åtgärder vidtas för att rätta till dessa, lämpligen genom uppdrag till Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholms län. Hjälper inte det föreslår vi att man bör överväga sanktioner i form av t.ex. indraget statsbidrag.
 
Som urfolk har samerna en särställning bland minoriteterna. Språk och kultur går hand i hand och för att förhindra den samiska språkbytesprocessen behöver de samiska språken kunna användas i vardagen, i skolan, i äldreomsorgen, i kontakt med myndigheter och kommuner. Därför är det också viktigt att fortsatt arbeta för skydda de samiska språken genom lagstiftning och genom förvaltningsområden.
 
Det behövs fler naturliga mötesplatser i vardagen där de samiska språken kan talas, inte färre.

Annicka Engblom (M)
Lisbeth Sundén Andersson (M)
Riksdagsledamöter, Konstitutionsutskottet, ansvar för samefrågor
 
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Riksdagsledamot, Konstitutionsutskottet, ersättare

Publicerad i Norran 5 februari 2016

20 januari 2016

Inrätta en svensk institution för mänskliga rättigheter

Terrorattackerna i Paris visade tydligt att det i Europa finns människor som hatar frihet, öppenhet, jämställdhet och allt annat våra demokratiska samhällen står för och som är beredda att mörda urskillningslöst för att främja sina extremistiska ideal. Vi måste vinna den kamp som nu rasar mellan demokrati och extremism. Det är tyvärr tydligt att demokratins principer inte delas av alla medborgare i vårt land. Att ändra på det måste vara en prioriterad fråga för en kommande nationell institution för mänskliga rättigheter.

Det tydligaste exemplet på bristande stöd för demokratin är kanske att flera hundra personer har rest från Sverige för att strida för IS i Syrien, och därigenom solidariserat sig med en rörelse som står för förtryck och folkmord och som föraktar demokratin.

Ett annat exempel är en rad beskrivningar av hur enskilda personer hindras i sin livsföring av andra enskilda eller grupper av enskilda. I vårt land får kvinnor i förortsområden sin frihet inskränkt och beskuren av män som åberopar religiösa och/eller kulturella regler och sedvänjor som förevändning för att hindra dem att ta plats i det offentliga rummet. Hedersrelaterat våld och förtryck, kvinnlig könsstympning, oskuldskontroll och tvångsgifte är extrema uttryck för denna typ av värderingar. Men redan mindre extrema sätt att upprätthålla olika former av förtryck gentemot kvinnor eller till exempel hbtq-personer är oacceptabla och måste motarbetas.

År 1991 antog FN de så kallade Parisprinciperna, som anger hur en oberoende, nationell institution för mänskliga rättigheter (en MR-institution) ska organiseras. Ambitionen är att varje medlemsland ska ha en sådan institution och den ska arbeta med att främja och skydda de mänskliga rättigheterna. Regeringen vill inrätta en institution även i Sverige.

Vi anser att MR-institutionen inte enbart bör fokusera på att staten ska leva upp till de mänskliga rättigheterna. Den bör också aktivt motverka att enskilda personer kränker andra enskildas mänskliga rättigheter. Att det i Sverige förekommer öppna försök att systematiskt beskära kvinnors, hbtq-personers och andras möjligheter att leva fritt, utgör ett av de allvarligaste och mest konkreta hoten mot de mänskliga rättigheterna i vårt land. Förekomsten av sådana antidemokratiska värderingar innebär dessutom att det finns en grogrund för radikalisering och därmed för rekrytering till IS.

MR-institutionen borde, i samarbete med myndigheter och det civila samhället, kartlägga hot mot de mänskliga rättigheterna, arbeta för att den värdegrund som bär upp demokratin ska bli mer förankrad hos fler och stödja dem som vill åberopa sina mänskliga rättigheter för att få leva i frihet och trygghet.

I ett allvarligt läge måste Sverige kraftsamla. Arbetet måste intensifieras för att det fria samhällets värdegrund ska få ett än starkare stöd i alla delar av vårt land. Den blivande MR-institutionen är en resurs som behöver tas tillvara i detta arbete – men ansvaret åvilar ytterst oss alla.

 
ANDREAS NORLÉN
Ordförande (M) i riksdagens konstitutionsutskott

ANNICKA ENGBLOM
MARIA ABRAHAMSSON
PATRICK RESLOW
LISBETH SUNDÉN ANDERSSON
MARTA OBMINSKA
Riksdagsledamöter (M) i konstitutionsutskottet

29 oktober 2015

Engblom lämnar Nordiska rådet

Pressmeddelande 

2015-10-29

 

Efter Nordiska rådets höstsession, som äger rum i Reykjavik på Island under veckan, kommer Annicka Engblom att lämna sin plats som ledamot i rådet.

Jag meddelade min gruppledning tidigt i höstas att jag ämnade lämna Nordiska rådet nu efter höstsessionensäger Annicka Engblom. Orsaken är att jag sedan i våras har den stora glädjen att vara ordförande för Moderatkvinnorna. Det är  ett uppdrag som även det kräver mycket tid och som jag nu vill fokusera på och utveckla. 

Annicka Engblom valdes in som ledamot i Nordiska rådet 2011 och har sedan 2012 varit ordförande i rådets Medborgar- och konsumentutskott som bland annat hanterar mänskliga rättigheter, konsumentfrågor och gränsöverskridande brottslighet.

- Jag har med mitt utskott arbetat mycket med att kraftsamla kring ett antal frågor och bredda samarbetet tvärsektoriellt med andra utskott Jag är särskilt nöjd över initiativet kring antibiotikaresistens och giftfri vardag, som lett fram till framtagandet av Könbergrapporten och fått nordens samtliga regeringar att gå samman i arbetet med reduktion av användningen av antibiotika och före i arbetet med förbud mot farliga mjukgörande ämnen i olika produkter, så kallade ftalater, fortsätter Annicka Engblom
- Jag lämnar nu med varm hand över det nyss inledda och mycket viktiga arbetet mot människohandel till min norska efterträdare. En fråga som sällan varit så akut och aktuell som i dessa tider, understryker Annicka Engblom.
Det har varit oerhört rika och givande fyra år i Nordiska rådet. Jag är väldigt glad över att ha fått tillfälle att ta del av de nordiska grannländernas natur- och kulturrikedom och över den dynamik som det nordiska samarbetet utgör. På köpet har jag dessutom fått ett stort nätverk och goda vänner för livet, avslutar Annicka Engblom

 

Kontakt:
Annicka Engblom (M)
Riksdagsledamot Blekinge län
070-267 00 01



12 oktober 2015

Socialdemokraternas jobbluff

I budgetpropositionen för 2016 lägger regeringen fram en rad förslag som motverkar ökad sysselsättning. Finansminister Magdalena Andersson (S) föreslår skattehöjningar på arbete och företagande till förmån för utbyggda bidragssystem. Sverige behöver istället en politik för full sysselsättning som pressar tillbaka utanförskapet. Med starka offentliga finanser lägger vi grunden för en tillväxt och sysselsättningsökning som kommer alla till del. Regeringens politik har motsatt effekt där drivkrafterna för arbete minskar och tillväxten dämpas. Hittills har finansminister Magdalena Andersson presenterat 32 miljarder i skattehöjningar där mer än 90 procent slår mot jobb och tillväxt. 

 

Regeringen försvårar, fördyrar och komplicerar människors vardag. En återgång till generösare bidragssystem går hand i hand med en sjukförsäkring som växer och döljer arbetslöshet. Färre människor som jobbar kompenseras med ett ökat skatteuttag från människor som bidrar till det gemensamma. Det är ett tydligt systemskifte från arbetslinjen som bidrog till 350 000 jobb under Alliansregeringen.

 

Enligt Konjunkturinstitutet gör slopandet av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen att arbetsutbudet minskar med 15 000 människor som inte längre syns i arbetslöshetsstatistiken. Detta gör att arbetslösheten ser lägre ut, trots att inga jobb skapats - en skuggpolitik som gör att utanförskap cementeras och broar in på arbetsmarknaden raseras.

 

Det höjda taket i A-kassan skapar en situation likt 2006, där skillnaden mellan att jobba och ersättningen från a-kassan är för liten. Det höjda taket berör endast de med högst ersättning vilket gör det svårare för de som står längst ifrån arbetsmarknaden att få ett jobb. Sammantaget beräknar Konjunkturinstitutet att höjningen av taket i A-kassan ökar jämviktsarbetslösheten med 0,2 procentenheter.

 

Regeringen höjer också brett skatten på att anställa ungdomar, vilket Konjunkturinstitutet uppskattar kostar cirka 20 000 ungdomsjobb.

 

RUT – avdraget har varit träffsäkert och gjort många svarta jobb vita samtidigt som det ökat jämställdheten. Trots att avdraget varit självfinansierande vill nu regeringen halvera avdraget. Faran med detta är att många av de vita jobben nu återigen riskerar att bli svarta och att utvecklingen mot mer jämställdhet kommer av sig.

 

En annan ideologisk skattehöjning som försvårar för människor och inte bidrar till ökade intäkter till de offentliga finanserna är försämringen av jobbskatteavdraget. Ledande ekonomer menar att skattehöjningen inte ger några ökade intäkter eftersom de arbetade timmarna i ekonomin minskar på grund av skatten. Dessutom höjs skatten på bensin och en kilometerskatt ska införas som gör det dyrare att bo och verka utanför städerna. 

 

Regeringen talar om en jobbpolitik som ska leda till Europas lägsta arbetslöshet år 2020. Finanspolitiska rådet bedömer dock att regeringens ekonomiska politik varaktigt minskar antalet sysselsatta med 30 000 människor. Med sådana arbetsfientliga förslag kommer Socialdemokraterna återgå till den skuggpolitik man förde innan 2006, där människor skjutsades in i bidragssystem för att inte synas i arbetslöshetsstatistiken. Gömma-, döma-, glömma-strategin känns igen.

 

För att Sverige även i framtiden ska kunna växa behöver vi istället en politik som underlättar för människor som vill ta sig ur utanförskap. I en hårdnande global konkurrens behöver vi föra en ansvarsfull politik som skapar jobb och tillväxt. Det är endast genom fler i arbete som vi kan möta de problem som människor upplever och möta gemensamma utmaningar.

 

Niklas Wykman (M)

Skattepolitisk talesperson

 

Annicka Engblom (M)

Riksdagsledamot Blekinge 


Publicerad i BLT 12 oktober 2015

10 oktober 2015

Regeringens politik skadar Blekinge


I tisdags presenterades den moderata budgetmotionen i riksdagen. En budget med målet att alla som kan ska ha ett arbete att gå till, att människors frihet och självständighet ska öka och att svensk samhällsekonomi och därmed välfärden ska tryggas.
 
Alliansens politik har varit framgångsrik. Trots den globala krisen har mer än 300 000 fler personer ett jobb att gå till idag i jämförelse med 2006. Sysselsättningen bland utrikes födda och kvinnor har ökat, medan lönegapet mellan män och antalet långtidssjukskrivna och förtidspensionerade har minskat.
 
Trots att det går bra för landet nu tornar mörka moln upp sig vid horisonten. Ett nytt fenomen, med unga och utrikes födda som kommer allt längre bort från arbetsmarknaden, har uppstått. Att då fördubbla kostnaderna att anställa unga, som regeringen föreslår, är ju fullständigt kontraproduktivt.
 
När vi pga. på RUT-reformen äntligen ser en uppåtgående kurva på kvinnors företagande försämrar regeringen deras förutsättningar. När vi behöver möjlighet till arbetspendling höjer regeringen bensin- och dieselskatten. När vi behöver fler som arbetar längre tar regeringen bort skattereduktionen för dem över 65. När kostnaderna för äldrevården räknas upp lägger regeringen på extra pålagor för dem som behöver hemtjänst.
 
Så här håller det på. Under fyra år vill regeringen höja skatterna med över 150 miljarder kronor. Sammantaget leder det till mellan 15 000 och 20 000 färre jobb enligt regeringens egen expertmyndighet. Och skattehöjningarna slår brett.
 
Effekterna av detta ser vi särskilt tydligt i Blekinge. Här brottas vi med landets högsta arbetslöshetssiffror, framför allt bland unga. Här har många RUT-företag startats och anställt många av dem som tidigare haft svårt att komma in på arbetsmarknaden. Här har vi mycket turism som under högsäsong anställer många unga. Här har vi med vår fina landsbygd stort behov av både bil och traktor, bensin och diesel.
 
Varje dag möts vi av vittnesmål av blekingska företagare som inte längre kan behålla sina unga anställda, när regeringen nu fördubblar kostnaden för deras anställningar. Man undrar hur i hela friden det resoneras i regeringskorridorerna.

Vi moderater vill därför:

·         utveckla istället för att avveckla RUT-avdraget och utöka det till att även omfatta flyttjänster

·         behålla nuvarande avdragsnivå på ROT-avdraget

·         stärka den yrkesinriktade vuxenutbildningen för de som i dag saknar gymnasieutbildning

·         införa ett förstajobbet-avdrag som gör det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete

·         förstärka aktivitetskraven inom försörjningsstödet och införa utbildningsplikt för dem som kommer hit från andra länder utan färdig grundskola

·         inte höja bensin- och dieselskatten

·         fortsatt stimulera dem som vill fortsätta arbeta efter 65

 

Den samlade effekten av moderaternas budget leder till motsvarande 37 000 fler heltidsjobb jämfört med regeringens politik. Att människor arbetar och gör rätt för sig lägger grunden för hela vår ekonomi och är nödvändigt för att Sverige fortsatt ska vara ett av världens bästa länder att leva i.


Annicka Engblom (M)
Riksdagsledamot Blekinge

Camilla Brunsberg (M)
Oppositionsråd Karlskrona

Roger Fredriksson (M)
Kommunstyrelsens ordförande Ronneby

Magnus Gärdebring (M)
Vice gruppledare Karlshamn

Patrik Krupa (M)
Gruppledare Olofström

Jeppe Johnsson (M)
Oppositionsråd Sölvesborg

Publicerad i Sydöstran 10 oktober 2015

21 september 2015

PrM: "Jag är allvarligt oroad över Blekinges utveckling"

Pressmeddelande
2015-09-21

Engblom: Jag är allvarligt oroad över Blekinges utveckling

I eftermiddags överlämnade finansminister Magdalena Andersson regeringens budget till riksdagens talman. En budget som slår mot jobb och hushållens ekonomi i hela landet. Åtta av tio hushåll förlorar på regeringens politik i form av kraftigt höjd bensinskatt, sänkt disponibelinkomst för män och kvinnor, försämrade RUT- och ROT-avdrag och en utbyggnad av bidragssystemen.

Regeringen höjer skatterna med runt 40 miljarder och 90 % av skattehöjningarna slår direkt mot jobb och tillväxt. Sammantaget hotas nu 20 000 jobb. Många av dem i Blekinge.

-       Ska jag lyfta fram något som är bra för länet är det de fem miljonerna till BTH, säger Annicka Engblom, moderat riksdagsledamot. Det är dock långt, långt ifrån tillräckligt och det enda som jag ser som positivt.
-       Under valrörelsen besökte nuvarande inrikesminister, Anders Ygeman, Blekinge och bedyrade tillsammans med sina s-kollegor från länet att Sydostlänken skulle byggas med en s-regering, säger Annicka Engblom, moderat riksdagsledamot. Men varken Sydostlänken eller hur den ska finansieras omnämns i budgeten.
-       I valrörelsen lovade S att inte höja bensin- eller dieselskatten, fortsätter Annicka Engblom. Knappt hann de tillträda förrän de bröt även detta löfte. För ett län som Blekinge med omfattande landsbygd och arbetspendling slår detta rakt in i länsbornas plånböcker.


-       Och hur ska vi tackla den höga ungdomsarbetslösheten eller företagstillväxten, när regeringen utan reella alternativ avskaffar de alliansreformer som ledde till att många ungdomar fick sitt första jobb och att många företag ägda av kvinnor startades? Jag är på riktigt allvar oroad över Blekinges utveckling, avslutar Annicka Engblom.

Kontakt:
Annicka Engblom (M)
Riksdagsledamot Blekinge län
070-267 00 01