22 januari 2017

Eleverna motiveras av tidigare betyg

Skolverket presenterade nyligen en utvärdering om införandet av tidigare betyg från årskurs sex. Utvärderingen visar på att betygen har gett en god utveckling och pekar på att tidigare betyg gör det lättare att identifiera de elever som behöver stöd.
 
Vi kan nu dessutom se att betyg i årskurs sex bidragit till ett ökat fokus på elevernas kunskapsutveckling, vilket även var avsikten med alliansregeringens betygsreform. Det är nu viktigt att vi vidareutvecklar reformer som gett positiva resultat i såväl identifiering av stödbehov som goda resultat i PISA och TIMSS.
 
I utvecklingen av en bättre svensk skola är identifiering av stödbehov en viktig faktor. För att höja resultaten i skolan krävs information kring var utvecklingsområdena ligger. Lärare måste effektivt kunna ta reda på vilka kunskaper som saknas och hur mycket stöd som behövs. Det är då både logiskt och fördelaktigt att ge såväl lärare som elever mer tid för att genomgå denna process.
 
För Moderaterna är det därför en självklarhet att både betyg i årskurs sex och nationella prov i årskurs tre ska finnas kvar även i fortsättningen. Lärare måste tidigt kunna identifiera vilka elever som inte når kunskapsmålen, hur långt efter dem är och vad som framöver kommer krävas för att eleven i fråga ska nå de kunskapsmål som krävs. Ovannämnda fokus på kunskap och kunskapskontroll i skolan vill Gustav Fridolin gå ifrån, då ministern verkar allergisk mot betyg.
 
Vi är oroade över att Gustav Fridolin tar den svenska skolan åt fel håll. Han kommenterade Skolverkets utvärdering med ”Det bevisar att tidiga betyg inte är den mirakelmedicin som förra regeringen tror”. Detta är en häpnadsväckande inställning till ökad möjlighet att synliggöra vilka elever som behöver stöd. Man måste kunna synliggöra vilka som behöver stöd för att kunna ge extra hjälp och stärka elevernas kunskaper. Gustav Fridolin borde därför istället fokusera på att se till att fler elever får det stöd som de – enligt svensk lag - har rätt till.
 
Vidare är det viktigt att poängtera andra effekter som betyg medför. I Skolverkets utvärdering framgår det att hela 80 procent av eleverna och en majoritet av lärarna uppger att betygen ger eleverna en ökad motivation. Betygen stimulerar alltså eleverna på ett positivt sätt och därför bör betygsreformen värnas.
 
Camilla Waltersson Grönvall, Utbildningspolitisk talesperson (M)
Annicka Engblom, Riksdagsledamot (M) Blekinge

Publicerad i Sydöstran 22 januari 2017

25 december 2016

I fjol omkom 110 personer i bränder

Nu firar vi kanske årets största högtid: Julen. Det är en tid för familjegemenskap och barnaglädje. Men det är också en tid då alldeles särskilda faror lurar.
 
Det finns ett talesätt, att man inte ska leka med elden. Det är kanske fel att säga att vi i Sverige leker med elden, men många tar inte den och dess faror på tillräckligt stort allvar. Förra året var det omkring 110 personer som omkom i bränder.
Alla behöver vi ljus och värme under årets mörkaste månad. Men vi måste också tänka på säkerheten. För det går att på många sätt gardera sig mot eldens faror.

Det viktigaste är att förhindra att brand uppstår. Att alltid tänka på, att inte lämna ett rum med brinnande ljus, att ha ett skyddsgaller framför elden i öppna spisen, att komma ihåg att stänga av spisen när maten är färdiglagad, att inte ställa flera värmeljus intill varandra, för att nämna några exempel.
 
Men det gäller också att ha bra utrustning för att upptäcka elden om den uppstår och att släcka den innan alltför lång tid har gått. För om en eld har uppstått, så är de första minuterna av vital betydelse för om den ska rås på eller ta överhanden. Det finns utrustning för detta, som man kan ha i sitt hem. Brandvarnare, brandsläckare och brandfilt hör till det som varje hem borde ha. Och inte minst viktigt är att kontrollera att de fungerar. En brandvarnare med utgånget batteri gör ingen nytta.
 
Det finns information att tillgå hur man ska skydda sig. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap arbetar mycket för att sprida brandsäkerhetstänkandet till andra myndigheter, företag och organisationer. Brandskyddsföreningen och DinSäkerhet.se har på sina hemsidor tips för allmänheten om vad man kan göra för att förebygga bränder.
 
Det finns också anledning att inför julen och kommande helger skänka en varm och tacksam tanke till alla inom räddningstjänst och inom övrig blåljusverksamhet. Hur de arbetar för vår gemensamma säkerhet. Tyvärr har villkoren försämrats med stenkastning och andra attacker mot personal som rycker ut för att rädda och bistå. Därför krävs också skärpta straff och tydligare markeringar.
Ytterst handlar det om hela vårt samhälles förmåga att stå emot påfrestningar.
 
Hans Wallmark, Riksdagsman, Försvarspolitisk talesperson (M)
Annicka Engblom, Riksdagsledamot (M) Blekinge
 
Publicerad i Sydöstran 25 december 2016

12 december 2016

Dags för S att sätta ned foten om Nord Stream II


Den 30 juli 2006 sade den dåvarande ryske försvarsministern, Sergei Ivanov: "Dess (gasledningens) existens gör det möjligt att på allvar påverka militära och politiska processer som sker vid Rysslands västliga gränser”. Lite senare samma år säger hans president Vladimir Putin: "Den ryska Östersjöflottans uppgift är att skydda våra ekonomiska intressen i Östersjöbassängen. En av våra viktigaste prioriteringar är rörledningen som går genom Östersjön."

Vad det handlade om var byggandet av den första rörledningen mellan Ryssland och Tyskland, Nord Stream 1. Redan då gick diskussionen hög om dess framför allt säkerhetspolitiska inverkan.

Det ryska gasföretaget Nord Stream är inte som andra energiföretag. Det är majoritetsägt av Rysslands största företag, Gazprom, som i sin tur styrs av den ryska statsledningen. Företagsledningarna i både Gazprom och Nord Stream är tätt knutna till president Putin, varav de flesta med ett förflutet inom KGB eller östtyska Stasi.

Förutom gas och olja är Gazprom storägare inom banker, försäkringar, byggnadsföretag och jordbruk. Man är även storägare av media. Rysslands största tidningar och radiostationer har köpts upp och ägs av Gazprom och expansionen fortsätter. Att Gazprom kontrollerar rysk media och vilken debatt som ska föras betyder att det är den ryska staten som har kontrollen.

President Putin har ett syfte med sin politik. Att ge Ryssland den stormaktsroll som Sovjetunionen hade. Ryssland ska, precis som Sovjet en gång kunde, agera som en inflytelserik aktör i hela världen. För att åstadkomma det används alla till buds stående medel. En strategi som lett till en dramatiskt mycket sämre säkerhetssituation i Sveriges närområde än för tio år sedan.

En del av den ryska strategin och hybridkrigföringen är en offensiv energipolitik, av vilken byggandet av gasledningarna Nord Stream 1 och och nu 2 är en mycket viktig del. Liksom under byggfasen 2007 av den första gasledningen vill Nord Stream-konsortiet även denna gång ha tillgång till strategiskt viktiga svenska hamnar, Karlshamn och Slite.

Detta måste stoppas. Främst av regeringen, men nationell säkerhet är just nationell och angår alla svenska medborgare och beslutsfattare. På alla politiska nivåer. Därför måste kommun- och regionpolitikerna i Karlshamns kommun och på Gotland till fullo förstå sitt stora ansvar i det hela och inte bara ha kortsiktiga vinster för ögonen.

Vad kommunpolitikerna i Karlshamn och på Gotland gör är att förhandla om är att upplåta hamn och markområde till ryska staten och därmed bli en del av en aggressiv expansiv rysk utrikespolitik. Säkerhetszonen kring bygget påverkar inte bara det svenska försvarets möjligheter att agera och öva. Ökad rysk kontroll över energitillförseln till EU utgör också ett säkerhetspolitiskt vapen. Detta bör man vara fullt medveten om. Men Per-Ola Mattsson, kommunstyrelsens ordförande (S) i Karlshamns kommun, ”ser inte problemet”. Jag kan klart säga att jag har väldiga problem med det. Av alla tidigare nämnda skäl.

Imorgon är Per-Ola Mattsson och hans partikollega på Gotland, Björn Jansson, kallade till försvarsminister Peter Hultqvist för att "informeras" om det säkerhetspolitiska läget. Jag hoppas verkligen "informeras" i betydelsen "inskärpas". Att en starkt kritisk Överbefälhavare uttalat sig mot uthyrningen och det faktum att Karlshamns kommun gränsar till en av Sveriges insatsflottiljer för stridsflyget och bara några mil längre bort landets huvudmarinbas borde väl någonstans stämma till eftertanke.

Någon som dock under lång tid har kunnat berätta för Per-Ola Mattsson om ryskt agerande, men har hållit en förvånansvärt låg profil i frågan, är min socialdemokratiske riksdagskollega, Peter Jeppsson. Han har suttit i riksdagen och försvarsutskottet lika länge som jag, har tillgång till samma ingående försvars- och underrättelseinformation som jag och torde därför vara lika allvarligt oroad över den försämrade säkerhetssituationen som jag.

Jag uppmanar därför Peter Jeppson att inte bara för sina partikamrater i Karlshamn och Blekinge förklara allvaret i att upplåta mark åt ryska staten i ett av Sveriges mest säkerhets- och försvarspolitiskt viktiga och utsatta områden, då han åtminstone är väl informerad vari problemet ligger. Jag uppmanar honom också att inför Blekinges väljare deklarera sin ståndpunkt i frågan. Ska Karlshamns kommun säga ja eller nej till upplåtelse av mark till ryska staten, Peter Jeppsson?

01 december 2016

Dags att bygga Sydostlänken

Nyligen motionerade jag i riksdagen om att förbättra infrastrukturen i Blekinge, nämligen genom att bygga den så kallade Sydostlänken. För att underlätta transporterna till och från hamnen i Karlshamn med resten av landet behövs det en ny järnvägssträckning, mellan Blekinge kustbana och Olofström. Denna sträcka skulle möjliggöra att nå fram till stambanan i Älmhult för vidare transporter norrut.
Djuphamnen i Karlshamn är en av de snabbast växande hamnarna i landet och har ett strategiskt bra läge för snabba och miljövänliga järnvägstransporter, framför allt österut till och från Asien, men även för en stärkt nationell förmåga att hävda sig på de nya transportmarknaderna i och omkring Baltikum. Hamnen är en av de tio hamnar i landet som den tidigare alliansregeringen i sin hamnutredning omnämnde som en av de mest intressanta att prioritera för framtida satsningar.
 
Blekinge utgör, tillsammans med de intilliggande regionerna Skåne och Småland, den mest industriintensiva regionen söder om huvudstaden med stora industrier som Volvo Personvagnar, Ikea, Stora Enso, Södra Cell och Aarhus/Karlshamns AB. De kännetecknas samtliga av stora och tunga godsflöden, som idag till stora delar sker på väg.

En utbyggnad av Sydostlänken skulle innebära att transporter istället skulle gå via järnväg, vilket inte bara är rimligt ur klimatsynpunkt utan dessutom minskar risken för olyckor. Även driftsäkerheten för bland annat Volvo Personvagnars transporter mot Belgien och Göteborg skulle öka.
 
Trafikverket tog 2013 på uppdrag av den förra regeringen, i samband med att den nationella planen för transportsystemet fastställdes 20102021, fram en slutrapport för upprustning av befintlig bana mellan Älmhult och Olofström och ny bana mellan Olofström och Blekinge kustbana.
 
Den understryker de positiva effekter för näringslivet och de goda kommunikationer från norra Sverige och Göteborg, till Blekinge och vidare ut till östra Europa och Asien som en byggnation av Sydostlänken skulle ge. Godstrafikprognoserna som ligger till grund för utredningen kring nyttan av Sydostlänken visar på den potential som Sydostlänken kan innebära.
 
Positiva effekter som i samband med valet 2014 också lyftes fram av socialdemokraternas dåvarande infrastrukturpolitiske talesperson och nuvarande inrikesminister, Anders Ygeman, och dess byggnation uttrycktes som ett vallöfte. Nu väntar vi därför alla på att regeringen ska bry sig om Blekinge och därför prioritera Sydostlänken.


Publicerades i Blekinge Läns Tidning 1 december 2016
Bild: Bengt Pettersson/BLT

16 november 2016

Att ta hand om sig själv och andra vid kris

 
"Vad skulle ni ta er till om mobilen laddar ur och ni inte har möjlighet att ladda den igen?" Det brukar jag fråga ungdomar när jag är ute på gymnasier och talar om samhällssäkerhet. Jag brukar mötas av lätt panikslagna miner. I princip hela livet är ju koncentrerat i dag i denna lilla apparat. Alla kontakter, möjlighet att googla efter information mm.
 
"Om strömmen är bruten och det dessutom är mörkt, mitt i vintern och inga kommunikationer fungerar. Vart tar ni vägen då?", brukar jag fortsätta. Här börjar ungdomarna tänka till. Eftersom jag bor i ett försvarstätt landsbygdslän finns det ofta någon med kompetens att klara sig utan ström, en annan med utbildning i någon av frivilligorganisationernas ungdomsutbildningar, en tredje med vana av jakt och skog. Det brukar alltid bli en bra diskussion och väl i det. Men hur är det med kunskapen och erfarenheten hos storstadsbor? I en utveckling av allt större urbanisering?
 
När orkanen Sandy slog till 2012 drabbades bland annat New York och Washington D.C hårt. Elnätet i USA:s östra delar slogs till stora delar ut och tunnelbanenätet svämmade över då grundvattennivån steg med över 4 meter. Förutom stora materiella skador omkom runt 180 personer. När människor inte vet vad man ska ta sig till och drabbas av panik uppträder många till fara för både sig själv och andra.
 
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) besökte New York efter orkanen och drog lärdomar av hur vi i Sverige skulle kunna förstärka och bygga upp vår samhällsberedskap. Det sammanställdes i en rapport (https://www.msb.se/Upload/Forebyggande/Krisberedskap/Samverkansomraden/Rapport_Sandy_140306.pdf) som redovisades på bland annat Folk och Försvars konferens i Sälen 2013.
 
Scenariot som jag diskuterar med ungdomarna är ett högst sannolikt scenario. Samtidigt som vi i Sverige är ett högteknologiskt och digitaliserat samhälle med hög servicenivå är det ett faktum som samtidigt gör oss väldigt sårbara. Vi förväntar oss att central samhällsservice ska fungera och är i gemen inte särskilt preparerade för hur vi agerar i en krissituation orsakat av naturkatastrof eller fientligt anfall. 
 
Jag tar tillfället i akt att diskutera detta med ungdomarna vid mina skolbesök just för att jag är övertygad att det är redan i skolan man måste börja med att undervisa om hur man tar hand om sig själv och andra vid en krissituation och hur man gör det under en längre tid utan tillgång till samhällsservice. Barn och ungdomar lär vuxna. Om ni bara visste hur mycket jag lärt mig om återvinning och kompostering av mina.
 
I valkampanjen inför valet 2014 (https://www.youtube.com/watch?v=EL-yte4FJcc) framförde jag förslaget om att införa civilförsvarskunskap som ämne i skolan och med dagens säkerhetsutveckling till det sämre blir jag än mer övertygad om hur viktigt detta är. Redan idag genomför flera frivilligorganisationer denna sortens utbildningar och skulle med resursförstärkningar mycket väl kunna göra det även i skolorna. Det som behövs är ett politiskt beslut om att ge dem tillträde, då både de, försvarsmakten eller polisen inte alltid är välkomna. Märkligt nog.
 
Därtill behövs resursförstärkningar till både försvaret och civilsamhället för att bygga upp samhällets robusthet igen. Vi lever i oroliga tider.

06 november 2016

Se över lagstiftningen om strandskydd

Följer man debatten om det så kallade strandskyddet kan man få intrycket av att vi inte är så rika på kust och stränder i Sverige. Men det är fel. I Sverige finns det i dag totalt drygt 386 000 km kust och stränder. Detta motsvarar 9,5 ggr runt jordklotet.
Det finns exempel på ett flertal kommuner där strandskyddet och det utökade strandskyddet utgör hinder för utveckling av bostadsbyggande vid attraktiva strandnära lägen. Det är inte rimligt. Många kommuner vittnar om stora svårigheter att klara behovet av bostäder och uppger också att länsstyrelsernas hantering av strandskyddet i allmänhet och det utökade strandskyddet i synnerhet ställer till stora problem. Dessutom upplevs inte sällan problem med kommuners och Länsstyrelsens tolkningar av vad som egentligen gäller. Detta har också lett till att Mark- och miljödomstolen fått det slutliga avgörandet.
 
Strandskyddet har en viktig betydelse när det gäller att trygga förutsättningar för allemansrättslig tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Detta är vi alla överens om.

Det är därför olyckligt om den används som en förbudslagstiftning där utgångspunkten är ett förbud mot alla åtgärder inom strandskyddat område. Det mest naturliga vore att det i denna lag, precis som i plan- och bygglagen, görs en avvägning mellan enskilda och allmänna intressen. Då skulle exploatering av stränder kunna stoppas där det verkligen finns skäl, men inte överallt och till vilket pris som helst. Det visar att tillämpningen av lagstiftningen behöver ses över för att inte uppfattas som godtycklig eller utgöra hinder.
 
Strandskyddsdispens får ges om det finns ett angeläget intresse för allmänheten som inte kan tillgodoses utanför strandskyddat område. I Blekinge är en av våra största tillgångar naturen och havet. Strandskyddet utgör dock ett hinder för utvecklingen här i Blekinge. Det är viktigt att strandskyddet reformeras så att inte naturvärden står i vägen för utvecklingen av näringsliv och bostäder.
 
Landsbygdsområden har fått särskilda möjligheter till strandskyddsdispens för att kunna utveckla strandnära områden. Det vore rimligt med en översyn av strandskyddsregler för att möjliggöra bostadsbyggnation i större städer och storstadsområden där bostadsbristen är stor.
Därför bör inte regeringen sitta passiv utan istället skyndsamt se över lagstiftningen om strandskydd i syfte att förenkla för bostadsbyggande i större städer och storstadsregioner. För att klara bostadskrisen så behöver vi både levande landsbygd och levande städer.
 
Maria Stockhaus (M), riksdagsledamot Sollentuna
Annicka Engblom (M), riksdagsledamot Blekinge

http://www.blt.se/din-asikt/se-over-lagstiftningen-om-strandskydd/