Femton år sedan Estonia

Inatt för femton år sedan hände det. Förlisningen av Estonia. Jag tror de flesta svenskar minns var de befann sig morgonen den 28 september 1994 när de första rapporterna om det ofattbara kom ut i media. Jag jobbade i Stockholm för FRA då, inneboende hos en dam i Vällingby. Vi satt stumma, förfärade och fulla av vanmakt framför TV:n i hennes vardagsrum och följde rapporteringarna. Jag kommer ihåg höststormen som ven utanför fönstret, hur kallt det var och hur oerhört liten chansen var att någon större mängd människor skulle kunnat klara sig. Ingen av oss kände någon ombord, skulle det visa sig, men det gjorde inte saken mindre skrämmande. Och alla dessa frågor. Hur i hela friden kunde ett modernt passagerar- och fraktfartyg sjunka så snabbt? Frågorna kvarstår än idag. Där finns så många teorier och ingen rök utan eld. Visst borde väl regeringen en gång för alla räta ut frågetecknen.

Bengt Saltös utställning ett måste

Under förmiddagen var det kreativitetsdag på barnens skola. Det spikades och fejades, målades och planterades och det var god en uppslutning av föräldrar. På ett sätt kändes det precis som när barnen gick på sitt föräldrakooperativa dagis, alla högg i för varandra. Barnen går på en Montessorifriskola och när man på en verksamhet har möjlighet att själv utforma sin omgivning blir engagemanget större. Det har inte att göra med om det är en enskild eller kommunal verksamhet - det har snarare att göra med "mind-set". På eftermiddagen begav jag mig till vernissage på Marinmuseum för att titta på Bengt Saltös utställning med marinmålerier. När jag kom hade det lugnat ned sig, men timmen innan hade det varit en formlig anstormning. Jätteroligt. Nu fick jag Bengt lite för mig själv och också möjlighet att få höra honom beskriva sin konst. Och Bengts konst är ett måste. Han har en förmåga att fånga känslor och plocka fram detaljer. En Visbykorvett mot en bakgrund av geometriska former direkt huggen ur den blekingska graniten. En ubåt nere i mörka djupet omgiven av drivgarn som förpestar haven omkring oss. Eller spant, spända och hårt ansträngda av svåra vatten. Tavlorna dröjer sig kvar på näthinnan. Jag måste tillbaka igen. Det blev alldeles för kort tid idag.

Visst ska man rösta

I lördags var vi på middag hos goda vännerna Lotta och Bobby. Det var ett tag sedan de köpte huset på Knösö, men det har liksom inte blivit tillfälle att träffas förrän nu. Huset är superfint och inspirerar verkligen till att göra om hemma hos oss. När fåglarna därför väckte mig tidigt i söndags morse, var det fylld av idéer och energi som jag tog mig an med att röja upp i vårt upp-och-ned-vända hem. När familjen sedemera vaknade schasade jag ut dem ur huset och eftersom vädret bjöd på underbar brittsommar gjorde nog detta inte så mycket. Städningen tog hela dagen, men innan vi besökte vallokalen i Amiralitetsförsamlingen för att rösta, passade vi på att smita in i Amiralitetskyrkan och lyssna på Brasskvintett de Luxe. Det var medlemmar ur Marinens musikkår som bjöd på musikunderhållning och det hela fick ett festligt slut, när Peter Meijer under extranumret blandade bort sig bland noterna. Preliminärt valresultat för församlingen visar på ett ökat valdeltagande och en tillbakagång för sossarna. Två goda nyheter således.

Arbetslinjen är kärnan

Alliansen eftersträvar ett samhällsklimat som präglas av frihet och tilltro till människors förmåga. Arbetslinjen är kärnan. Med arbete växer individer, ansvarskänslan och tryggheten. Tillsammans gör detta hela samhället starkare. Därför fortsätter vi nu med att utveckla en politik som gör det mer lönsamt att arbeta och anställa, kombinerat med breda insatser för att värna kärnverksamheterna. När budgeten för 2010 nu presenteras befinner sig Sverige och världen i den djupaste finanskrisen sedan 1930-talet. Tack vare att Alliansregeringen under de goda åren 2006-2008 värnade de offentliga finanserna, kan Sverige nu när finanskrisen slår till med full kraft, presentera en politik som är en av de mest expansiva inom OECD-området. Budgetpropositionen för 2010 innehåller en rad satsningar, ett gediget, kraftfullt paket på 32 miljarder kronor. • Ett fjärde jobbskatteavdrag omfattande10 miljarder kronor genomförs, även denna gång främst för låg- och medelinkomsttagare. Inkomstskattesänkningarna är viktiga, eftersom de ökar hushållens disponibla inkomster, vilket leder till att konsumtionen ökar. Den ökade efterfrågan av varor och tjänster leder i sin tur till att sysselsättningsfallet dämpas. • I budgeten föreslås flera åtgärder som underlättar möjligheterna att starta, driva och utveckla företag i Sverige. Därför kommer bland annat att egenavgifterna för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag att sänkas med 5 procentenheter eller sammantaget 1,2 miljarder kronor. • Det är viktigt att även stärka pensionärernas disponibla inkomster. Vi genomför därför skattelättnader för pensionärer omfattande 3,5 miljarder kronor genom ett förhöjt grundavdrag främst för dem med lägst pension. • Arbetslösheten ökar beroende på krisen och utmaningen är nu att dämpa fallet i sysselsättningen och förhindra att den biter sig fast. Därför inrättas 20 000 nya utbildningsplatser och drygt 50000 nya platser skapas i de arbetsmarknadspolitiska programmen. • Alliansen satsar på rättsväsendet och kommer att uppfylla löftet om att ha 20 000 poliser år 2010. Men fler poliser löser inte alla problem, så därför satsas resurser på att hela rättskedjan ska hålla ihop. Satsningen innebär att polisen i Blekinge kommer att få betydligt bättre möjligheter att förebygga och beivra brott. Tryggheten kompromissar vi inte med. Till detta ska det läggas ambitiösa miljösatsningar, 10 extra miljarder till kommuner och landsting för att förhindra uppsägningar, samt extra resurser till infrastrukturen. Detta är dock en krisbudget. Vi måste vara försiktiga med att ropa faran över, trots att återhämtningen av ekonomin ser ut att ske snabbare än beräknat. Ordning och reda i de offentliga finanserna är inte bara centralt i en tid av finansiell turbulens, utan också en grundförutsättning för en långsiktigt hållbar ekonomisk politik. Det sker nu en långsam normalisering på finansmarknaderna. Alliansen vann folkets förtroende med en politik för fler i arbete och färre i utanförskap. Tack vare denna politik stod vi starkt rustade att möta krisen och genom att hålla fast vid den inriktningen kan Sverige snart komma på fötter igen ur den ekonomiska krisen.

Så var HKP 15 äntligen här!

Idag överlämnades officiellt helikoptervapnets senaste tillskott, Hkp 15, till 3.hkpskvadronen i Ronneby. Tre kamouflagemålade A-versioner, nerflugna från Malmen, anlände flottiljen med chefen för 2.hkpskvadronen, som stått för utbildningen av personalen på det nya systemet. Av 20 stycken beställda helikoptrar kommer 8 att vara sjöoperativa och kunna samverka med korvettsystemet Visby. Övningar med landning ombord har redan påbörjats och det fungerar väldigt bra. De sjöoperativa helikoptrarna kommer att vara gråmålade. I och med överlämnandet är gänget i Ronneby nu officiellt redo att ta maskinen i bruk och förbereda sig för kommande insatser. Närmast på gång är att bistå HMS Carlskrona i Adenviken nästa år och förutom att det känns bra att helikoptervapnet fått nya arbetsredskap, känns det extra bra att den sjöoperativa förmågan prioriterats upp. Och att flyga över vatten är något de rutinerade flygförarna på 3.hkpskvadronen verkligen kan. Den kunskapen behövs i Adenviken när monsunvinden sätter in. Och jag fick den stora äran att få sitta vid styrspakarna vid premiärflygningen och jag måste säga att Hkp 15 med rätta kallas för helikoptrarnas Ferrari. Vilken manöverförmåga och samtidig stabilitet i maskinen! Det är tur att jag inte är kvackmagad, för några G bjöds det allt på under flygningen - även om piloten var lite för snäll enligt min mening....

I fråga om trovärdighet står Alliansen stark

I en insändare i BLT och Sydöstran deklarerar Christina Mattisson (S), gruppledare i Karlskrona, framför allt tre saker. För det första att hon inte unnar barnskötare, vårdare och lärare runt om i vårt län att få behålla mer av sin egen lön. För det andra menar Mattisson på fullt allvar att regeringen i höstbudgeten ska gå ut och lova permanenta höjningar av statsbidraget till kommuner och landsting och därmed totalt stjälpa Sveriges finanser över bord. För det tredje försäkrar Christina Mattisson med stor tillförsikt att oppositionspartierna i bakfickan har ett hållbart budgetalternativ som kommer att lösa alla Sveriges problem. Låt mig syna dessa tre påståenden. Under lång tid av socialdemokratiskt regeringsinnehav har Sveriges låg- och medelinkomsttagare tillhört världens hårdast beskattade inkomstgrupp. Detta har Alliansregeringen ändrat på. Med de tre jobbavdragen och förhoppningsvis ett fjärde, får vanliga löntagare behålla mer än en månadslön av sina egna pengar. Jag upprepar – sina egna pengar. Dessa vill Mattisson ta tillbaka och stoppa in i statsapparaten. Alliansregeringen satsar 10 miljarder kronor på kommuner och landsting för att värna välfärden och undvika uppsägningar av personal inom kärnverksamheterna. Men det handlar inte om att skriva ut checkar för all framtid. Det skulle innebära att Sverige går i konkurs. Kommuner och landsting har själva ett stort ansvar i att använda skattebetalarnas pengar klokt och vist. Att mycket hellre lägga pengarna på utbildning, omsorg och äldrevård än storstilade byggprojekt. Till sist skriver Christina Mattisson: ”Vi socialdemokrater kommer, tillsammans med våra vänner i Vänstern och Miljöpartiet, att presentera ett annat alternativ”. Tillåt mig tvivla. (S) och (V) vill avskaffa förmögenhetskatten. Det går inte (MP) med på, vilket är klokt. (V) vill ta tillbaka hela jobbskatteavdraget och höja skatten med 10 %, (S) vill ta tillbaka delar av jobbskatteavdraget, medan (MP) klokt nog vill låta skattesänkningarna vara kvar. Vad jag och många med mig undrar är hur mycket oppositionens utgiftsspolitik kommer att kosta? Det förslag som (S) hittills fört fram, till exempel höjd skatt på inkomster över 1 miljon, berör bara cirka 0,4 procent av befolkningen och kommer maximalt att dra in 200 miljoner. Var ska resten av pengarna tas? Jag tycker faktiskt att alla de mycket duktiga människor som dagligen sliter inom det privata näringslivet och inom det offentliga är förtjänta av att få ett ärligt besked. Det beskedet borde ha kommit redan igår. På måndag presenterar Alliansregeringens budget i sin helhet. Vi vet redan idag att pensionärerna får sänkt skatt, studiemedlen och fribeloppet höjs, kommuner och landsting får ett rejält tillskott i kistorna, bostadstillägg för personer med sjuk- och aktivitetsersättning höjs och detta med en budget i balans. I fråga om trovärdighet står Alliansen stark. Det visar Sveriges befolkning i sitt svar på frågan för vem man känner störst förtroende – Statsminister Fredrik Reinfeldt.

Riksdagen sparkar igång

Idag öppnade Riksdagen för sista gången denna mandatperiod. Efter det sedvanliga uppropet i kammaren bar det med språng iväg til Storkyrkan och den traditionsenliga och mycket känslomässiga gudstjänsten med kungafamiljen närvarande. Därefter med spång tillbaka till Riksdagshuset för det högtidliga öppnandet och regeringsförklaringen framförd av statsministern. Det blir en lite kort rapportering just nu eftersom flera programpunkter återstår denna hektiska dag.

Sensommar

11 september - ett ödesdatum

Dagens datum, den 11 september, är verkligen förknippat med många tragiska händelser. För åtta år sedan inträffade terroraktionerna vid World Trade Center, Pentagon och vad som kunde ha inträffat i Washington, om inte några modiga människor ombord på det fjärde planet, United Airlines flight 93, hade gripit in. För sex år sedan avled utrikesminister Anna Lindh till följd av de skador hon åsamkats av knivöverfallet på NK. En person som retade livet ur mig som SSU-ordförande, men som minister hade min fullkomliga respekt och aktning. Jag hade gärna velat träffa henne. För två år sedan inträffade helikopterolyckan i Ryd, då fyra unga flygförare avled i vad som skulle ha varit en rutinflygning, men som fick en obeskrivligt tragisk utgång. Olyckor som skett långt borta, närmre och till slut på min egen bakgård. De unga piloterna tillhörde 3.helikopterskvadronen i Ronneby, nära vänner som med sina familjer umgicks på fritiden. Två år låter länge sedan men känns som igår. Det är nästan som om jag tassar försiktigt denna dag. Tankar fyllda av det ofattbara, nästan lite skrockfullt orolig för att olycksdatumet ska komma ännu närmare. Foto: Matton Bildbyrå

Det fjärde steget

Vi ser nu tydliga tecken på att de ekonomiska stormvindarna börjar avta i styrka. Än är det dock för tidigt att ropa faran över. Det finns risker och kommer vi säkert att under resans gång uppleva bakslag. Rent konjunkturmässigt så bör dock bottenkänningen vara nära. Däremot så fortsätter arbetslösheten att öka. Det är just detta som är det stora hotet. Vi moderater jobbar hårt med att jaga arbetslösheten på flykten. Den kom utifrån och vi måste tackla den inifrån. Det är absolut nödvändigt att vi lyckas med detta. Vi föreslår därför nu ett fjärde jobbskatteavdrag riktat mot låginkomsttagare. De som har minst marginaler skall tjäna mest. Den är bra fördelningsmässigt, samtidigt som trösklarna in på arbetsmarknaden sänks. Skattelättnaderna utgör, tillsammans med satsningar på utbildning och arbetsmarknadsåtgärder, bryggan för de människor som i krisens svallvågor hamnat utanför arbetsmarknaden. Alliansen har hittills genomfört skattelättnader i tre steg. Det fjärde steget som moderaterna föreslår omfattar en skattelättnad om 10 miljarder kronor. Det innebär att alla heltidsarbetande löntagare i Blekinge får upp emot 250 kronor extra över i månaden. Sammantaget skulle alla fyra stegen i jobbskatteavdragen innebära en skattelättnad på mellan 1300 och 1750 kronor varje månad. Sammantaget har en undersköterska därmed fått en extra månadslön. Sysselsättningseffekten bedöms förstärkas till totalt 80 000 personer då alla stegen är inräknade. I debatten uttrycker oppositionen ofta skepsis mot sambandet mellan skattelättnader och fler jobb. Hur är det möjligt att ett skatteavdrag generar sysselsättning? Jo, dels blir det mer lönande att arbeta och därmed ökar antalet arbetade timmar. Sedan ökar ju köpkraften genom att löntagaren får mer över i plånboken och det i sin tur stimulerar marknaden vilket leder till fler jobb. Det här är inget eget påfund från Alliansregeringen, utan erfarenheter från andra länder i kombination med nationalekonomisk forskning, vilka båda ger ett tydligt stöd för att skattelättnader leder till varaktigt högre sysselsättning och lägre arbetslöshet. Det finns inget som är så förödande som obalanser och utanförskap. Det klyver samhället. Vår utgångspunkt är tydlig. Vi måste hålla ihop Sverige. Skapa en miljö där alla får möjlighet att förändra och påverka sin egen riktning i livet. Det fjärde jobbskatteavdraget är en viktig del i denna politik.

Förkastlig kvalitetssänkning

Enligt en undersökning gjord av Dagens Nyheter har många svenska universitet och högskolor de senaste åren sänkt förkunskapskraven på sina naturvetenskapliga program i syfte att få fler sökande. Undersökningen presenteras i dagens nummer av tidningen. Trots att programmen har samma namn runt om i landet vidar DN:s undersökning att både kvalitén och intagningskraven varierar ganska kraftigt. Eftersom medelstilldelningen till högskolorna och universiteten är baserade på antal förstahandssökande studenter, ligger det självklart i skolans intresse att göra sig så attraktiv som möjligt. Väl i det, konkurrens utvecklar, men utvecklingen går i helt fel riktning om kvalitén på undervisningen får stå tillbaka för andra lockbeten. Självklart vilar ett stort ansvar på gymnasieskolan. Alltför ofta får högskolorna ägna den första studietiden på ett program åt att hämta in kunskapsluckorna från en bristande gymnasieutbildning. Det är naturligtvis inte acceptabelt och därför är Regeringens omfattande satsning på gymnasieskolan helt riktig. Jag har dock länge varit kritisk till det "ackordsystem" till medelstilldelning som sker till de högre läroverken i landet. Det statliga betalningssystemet sker årligen och i en verksamhet med utbildningar som ska planeras 3 till 5 år i framtiden. Det här är verkligen något för Regeringen att fundera på och åtgärda. Mitt recept är rikslikare gällande undervisningskvalitén och 3-4 årig medelstilldelning istället för årlig. Universiteten och högskolorna får då bättre planeringsförutsättningar och kan koncentrera sig på kvalitativ undervisning istället för kvantitativ. Konkurrensen på arbetsmarknaden är både global och hård och ska studenterna efter avslutad utbildning kunna stå sig i konkurrensen med andra länder måste den utveckling som DN:s undersökning påvisar vändas. Läs artikeln i DN