01 september 2009

Förkastlig kvalitetssänkning

Enligt en undersökning gjord av Dagens Nyheter har många svenska universitet och högskolor de senaste åren sänkt förkunskapskraven på sina naturvetenskapliga program i syfte att få fler sökande. Undersökningen presenteras i dagens nummer av tidningen. Trots att programmen har samma namn runt om i landet vidar DN:s undersökning att både kvalitén och intagningskraven varierar ganska kraftigt. Eftersom medelstilldelningen till högskolorna och universiteten är baserade på antal förstahandssökande studenter, ligger det självklart i skolans intresse att göra sig så attraktiv som möjligt. Väl i det, konkurrens utvecklar, men utvecklingen går i helt fel riktning om kvalitén på undervisningen får stå tillbaka för andra lockbeten. Självklart vilar ett stort ansvar på gymnasieskolan. Alltför ofta får högskolorna ägna den första studietiden på ett program åt att hämta in kunskapsluckorna från en bristande gymnasieutbildning. Det är naturligtvis inte acceptabelt och därför är Regeringens omfattande satsning på gymnasieskolan helt riktig. Jag har dock länge varit kritisk till det "ackordsystem" till medelstilldelning som sker till de högre läroverken i landet. Det statliga betalningssystemet sker årligen och i en verksamhet med utbildningar som ska planeras 3 till 5 år i framtiden. Det här är verkligen något för Regeringen att fundera på och åtgärda. Mitt recept är rikslikare gällande undervisningskvalitén och 3-4 årig medelstilldelning istället för årlig. Universiteten och högskolorna får då bättre planeringsförutsättningar och kan koncentrera sig på kvalitativ undervisning istället för kvantitativ. Konkurrensen på arbetsmarknaden är både global och hård och ska studenterna efter avslutad utbildning kunna stå sig i konkurrensen med andra länder måste den utveckling som DN:s undersökning påvisar vändas. Läs artikeln i DN

2 kommentarer:

hpe sa...

Hej,

detta är ett gammalt problem. Redan för 7 - 8 år sedan då jag var studentpolitiskt aktiv sänkte de (då) sju lärosäten som examinerar civilingenjörer kraven till endast matematik D. Tidigare krävdes matematik E från gymnasiet. Detta då landets syokonsulenter avrått många gymnasister från att välja matematik E då det var en svår kurs och kunde resultera i ett lägre medelbetyg. Så blir det när alla kurser värders lika, de borde värderas med hänsyn till utbildning.

mvh
Peter Eriksson

Studio Colrouphobia sa...

Bör kanske nämnas att man ska göra en rättvis bedömning av de olika utbildningarna för att veta vad som är den FAKTISKA anledningen till varför kraven sänks.

Om man tar utbildningen till ingenjör vid KTH som gått i bräschen för andra ingenjörsutbildningar med att sänka kraven på matematik E, med enda motivering att faktiskt få in mer sökande till kursen. Där kan man diskutera vilken effekt det har på utbildningen och de examinerade studenterna(ingenjörerna).

Detta då skillnaden mellan olika ingenjörsprogram är minimal vad gäller krav på examen.

Att däremot jämföra miljövetarprogrammen i Lund, Göteborg och Linköping, där de två första är naturvetenskapliga medan den senare är tvärvetenskaplig. Där kan man inte göra samma bedömning. Kraven på den examinerade miljövetaren är inte baserade på samma kriterier utan istället får man titta till resultaten av examen och vilken lärdomsnivå man har.

Värt att notera då är att Linköpings Universitets Miljövetarprogram får högst betyg av Högskoleverket vad gäller kvalitet av utbildning, kunskapsnivå, samt även formen av utbildning. Detta trots att just denna utbildning är den som sänkt kraven av de tre...
Detta finns det statistik på. Högskoleverket har skrivit rapport om just detta.


Till syvende og sisdt blir det en fråga om källkritik och gatekeeping. Vad vill DN förmedla med denna artikel? Samtidigt, varför? Vilken informationssökning har man gjort?

Är det kanske så att man vill sälja lösnummer med en enkel, chockerande, artikel om hur "det blir sämre och sämre i Sverige" genom att racka ned på dagens slagfågel nummer ett i dagspressen- skolan?