Hur man än vänder sig

Idag figurerar jag i rubrikerna om min låga närvaro i Karlskrona kommunfullmäktige. Men som alltid finns det en förklaring. Det här är min.

I Karlskrona kommun ligger fullmäktigesammanträdena på torsdagar kl:1300, samtidigt som det är voteringar i Riksdagen. Från Riksdagens voteringar får man bara ledigt i princip i händelse av egen död. Nja, kanske inte riktigt, men det ska till riktigt bra anledningar och andra politiska uppdrag är inte en av dem. Har man som i Sölvesborg sammanträdena på måndagar går det att lösa båda uppdragen. Bor man i Stockholm med omnejd och har sammanträdena på kvällarna är situationen en annan.

Så när jag i början av mandatperioden insåg att jag inte skulle kunna vara med på fullmäktigesammanträdena så ofta som jag först trott, ställde jag frågan till min grupp vad de tyckte om saken. De var väldigt tydliga med att de ville att jag skulle behålla min plats eftersom de värderade de tillfällen då jag kunde närvara och tyckte att kopplingen mellan kommunal- och rikspolitik var viktig.

Dessutom hade vi inlett en diskussion om att flytta sammanträdena till måndagar, vilket skulle möjliggöra för oss riksdagsledamöter att närvara mer, men dels var oppositionen då ovilliga (trots att deras riksdagsledamot Kerstin Haglö (S) hade kunnat närvara), dels kom andra och viktigare frågor emellan. Som en finanskris, till exempel.

Politik är mer än fyra timmars debatt i fullmäktige en gång i månaden, även om den är mycket viktig. Där är en massa sammanträden runtomkring, bland annat gruppsammanträden, i vilka jag självklart deltar. Men politik är inte bara sammanträden med varandra. För mig är mötet med medborgarna allra viktigast.

Jag har rent samvete för det engagemang jag har och arbete jag lägger ned. Inte så ofta från talarstolen i fullmäktigesalen som jag skulle vilja, men däremot under månadens alla andra dagar, alla andra tider på dygnet. Jag har ingen prestige vad det gäller att ha flera politiska uppdrag och skulle det visa sig inför kommande mandatperiod, att situationen inte går att lösa, kommer jag självklart att prioritera.

Någon sade en gång att "det ska vara f-n att vara politiker" och ibland är jag böjd att hålla med.

Gubbmentaliteten förhärskar

När jag var ute och knackade dörr igår, stötte jag på en äldre moderatmedlem. Vi kom att tala om min mandatperiod i Riksdagen och plötsligt sa han något som fick mig att bli alldeles stum av häpnad.

Han hade hört att jag hade jobbat så mycket den första tiden att jag gått in i väggen, och vissa hade berättat för honom att det kunde man ju förstå att en sådan som jag, när jag hamnade i så här stora sammanhang inte skulle fixa det, för vem skulle väl jag vara att inneha en sådan position, att träffa ministrar, presidenter och näringslivstoppar, när det egentligen borde ha varit äldre och mer erfarna personer som skulle fått min plats.....

Förstår ni att jag blev stum. Att sådan stenålders gubbmentalitet förhärskar bland personer som innehar framskjutande positioner inom partiet. Jo, jag jobbade alldeles för mycket under hösten 2007. Jag var så uppe i mitt engagemang att jag slarvade med både sömn och mat, så att jag fick ta tre veckors time-out för att hinna ikapp mig själv. Många ambitiösa personer känner säkert igen sig i detta och vet vad jag pratar om.

Moderatmedlemmen menade inget illa, så mycket känner jag honom, men det är uppfattningen och skvallret bakom hans ord som gör mig upprörd. Någon/några har gått och hällt gift i hans öra. Någon/några går och sprider bilden av att jag som "yngre", kvinna och med "bara" åtta års erfarenhet av politiken innan förra valet, inte klarar av mitt riksdagsuppdrag.

Det gör mig så heligt förbannad. Förtroende förtjänar man och det förtroende som Blekingeborna visade mig i förra valet har jag tagit på största allvar. Jag jobbar utav bara tusan för Sverige och det här länet, men ibland blir jag så matt att dessa avundsjuka energislukare, som inte på långa vägar har min kapacitet. Nä, banne mig, detta sporrar mig ännu mer, för Blekingeborna förtjännar bättre en dessa i sinnet så små människor!

PRESSMEDDELANDE: Osolidariskt agerande av vänsterpartierna!

En rödgrön regering kommer att påbörja tillbakadragandet av den svenska styrkan i Afghanistan under inledningen av 2011. Trupptillbakadragandet kommer att ha avslutats senast under det första halvåret 2013.
Efter överlämnandet ska Sveriges insats helt inriktas på civilt bistånd.
Annicka Engblom moderat riksdagsledamot från Blekinge är djupt engagerad i frågan. Hon reagerar starkt på vänsterpartiernas besked.

– Det är rent ut sagt förkastligt. Här visar vänsterpartierna att allt tal om solidaritet i ordets egentliga mening inte är annat än tomt prat.


– Det är givet att dras mattan undan i form av militärt beskydd så blir de civila insatserna mer sårbara. Hur man kan tro att talibanerna lugnt och stilla kommer att sitta och titta på återuppbyggnaden utan att agera en gåta.
– Dessutom skulle ett svenskt tillbakadragande skapa ett tomrum. Andra länder får ersätta när Sverige sviker. Det är inte acceptabelt och kommer att skada vårt lands anseende avslutar Annicka Engblom.

Vem tar fisken?

Jag ska strax iväg och träffa sydkustfiskare och diskutera problemet med den stora skarvpopulation vi har längs med våra kuster, framför allt härnere i Sydsverige. En undersökning som strax ska färdigställas visar som en jämförelse att fiskarna tar upp ca 180 ton sik varje år, medan skarven beräknas fånga ca 600 ton. Samma förhållande med ålen och abborren. Högst intressant, då vi måste lägga denna information till totalbilden när vi pratar om åtgärder för att säkra tillväxten av både fisk och fiskenäring.

När vi människor nu har tagit på oss ansvaret för att hålla balansen i naturen, måste detta innefatta även havsmiljön och idag fattas det omfattande och nationella skötselplaner för skarv och säl. Informationen om storleken av dessa populationer och dess inverkan när de blir för många behöver kartläggas - och det snabbt.

Jag ber om ursäkt

För några månader skrev jag ett blogginlägg om en gammal dam som gick in i en svår depression på grund av att hon i princip blev döv och hade problem med att få en hörselapparat .

Blogginlägget var skarpt skrivet och innehöll uppgifter som inte stämmer.

Sedan jag skrev detta inlägg i affekt har personal från Landstinget hört av sig till mig och meddelat att de tagit väldigt illa vid sig av vad jag skrivit. Historien med den gamla damen har några år på nacken och på hörselavdelningen har man gjort stora insatser med att få bort köerna och underlätta beviljandet av hörapparater.

Självklart var det mycket slarvigt av mig att inte kolla hur situationen är idag och jag ber verkligen personalen om ursäkt för att jag orsakat att de blivit ledsna. Jag förstår att det inte kan vara särskilt roligt att få detta i nacken när man jobbat så hårt med att förbättra situationen. Jag är tacksam för att ni hörde av er och jag har lärt mig en viktig läxa. Återigen - förlåt!

Vardagshjältar

Imorse började vi dela ut Fredriks böcker om sina resor runt om i Sverige, om människor han mött och intryck han tagit. Jag började i Rödeby redan kl:0600 vid busstationen och trots den tidiga timmen och morgontrötta resenärer, sken de flesta upp när de erbjöds boken och den gick åt som smör i solen.

Det är ju bråda dagar nu. En månad kvar till valet och jag hade inte hunnit läsa Fredriks bok förrän nu imorse när jag väntade mellan bussturerna. Och blev varm och stolt. Över Fredrik, över moderaterna och framför allt, över människorna i vårt land, som går upp varje morgon och gör stora insatser. Vardagshjältarna.

Läs boken du med.

Valupptakt i Blekinge!!

Idag har moderaterna i Blekinge valupptakt. Kom och träffa oss på gator och torg, i valstugor och på sail. Sverige har ett guldläge just nu, till skillnad från många andra länder, med en växande ekonomi och företag som behöver nyanställa. Denna utveckling är viktig att ta tillvara på och det enda politiska alternativet som har en politik för tillväxt är den moderatledda Alliansen. Four more years!

Nya ubåtar viktiga för Blekinge

(Publicerat i Blekinge Läns Tidning 5 augusti 2010)

Försvarsindustrins framtid bygger på internationalisering och samverkan med andra. Industrin insåg detta för många år sedan, men politiken börjar först nu bättre att stödja industrin i detta. Försvarsindustriföretagen utvecklar inte längre sina produkter för att möta ett enda lands behov, utan skapar produkter som möter många länders efterfrågan.

Exportandelen för försvarsindustriföretagen verksamma i Sverige uppgår i många fall upp till 90 procent av orderstocken. Försvarsindustriföretagen producerar för en internationell marknad och har varit mycket framgångsrika med exportaffärer. Det gäller inte minst Kockums ubåtar.

Försvarsmateriel är politiska produkter och därför bildades den 1 augusti Försvarsexportmyndigheten. Den statliga exportstödsverksamheten blir då tydligare, öppnare och effektivare. Den nya myndigheten ska stödja företag i deras exportverksamhet och vara statens företrädare vid exportavtal mellan länder. En viktig del av den nya myndigheten blir att en specialfunktion inrättas för att söka exportmöjligheter för små och medelstora företag, företag som många gånger är försvarsindustrins underleverantörer.

Det ska finnas specifika personer på myndigheten som ansvarar för kontakten med små och medelstora företag på centrala orter, varav Karlskrona är en. Det ligger både i myndighetens och i företagens intresse att etablera personlig och regelbunden kontakt. För bästa möjliga stöd är det viktigt att Försvarsexportmyndigheten har god kunskap om verksamheten. Den exportstödjande verksamheten bedrivs inom en oförändrad kontrollagstiftning och riktlinjer för krigsmaterielexport, samt i nära samverkan med Inspektionen för strategiska produkter, ISP.

Flera viktiga anskaffningar har nyligen bemyndigats av regeringen, bland annat ett nytt medeltungt helikoptersystem, en ny radarjaktrobot för Gripen, splitterskyddade fordon, ett nytt signalspaningsfartyg, samt nästa generations ubåt. I höstas beslutades om artillerisystemet Archer. Allt sker i syfte att stärka den nya insatsorganisationen och höja landets försvarsförmåga. Nästa generations ubåt har förberetts genom ett successivt beslutsfattande, först om genomförande av en studiefas, därefter en konstruktionsfas för framtagande av ritningsunderlag och specifikationer. Genom detta kan vi vara säkra att ett hållbart beslutsunderlag finns framme.

De nya ubåtarna beräknas kunna tillföras Försvarsmakten 2018/2019. Tillsammans med livstidsförlängningen av ubåtar Gotlandsklass fram till 2035 handlar det om en investering i mångmiljardklassen. Genom denna betydande materiella förnyelse av ubåtsvapnet säkras att den svenska ubåtsflottan också fortsättningsvis kommer att hålla högsta internationella klass. Det säkrar dessutom unik teknisk kompetens i Sverige, och understryker det nya Östersjö- och närområdesperspektivet i försvarspolitiken.

Med stor sannolikhet kommer det nya ubåtssystem som Sverige nu anskaffar att möta stort intresse från andra länder, med möjliga exportaffärer som följd. Ett modernt ubåtsvapen är ett mycket verksamt sätt att säkra vårt land mot yttre hot av mer omfattande karaktär. Moderna ubåtar har en ypperlig inhämtnings- och övervakningsförmåga, samt utgör ett betydande hinder för varje aktör som vill använda Östersjön till annat än fredlig sjöfart.

De nya ubåtarna som alliansen beslutat anskaffa kommer därför att tillhöra kärnan i försvaret av Sverige.

Oppositionen vill avskaffa den nya Försvarsexportmyndigheten och skära ner två miljarder på försvaret varje år. En stor del av nedskärningarna– minst en halv miljard årligen – tas från materiel. Miljöpartiet säger nej till nya ubåtar. Vad innebär detta för vår försvarsförmåga, hur påverkar det Blekinges försvarsindustris exportmöjligheter och inte minst jobben på Kockums i Karlskrona?

Sten Tolgfors (M)
försvarsminister

Annicka Engblom (M)
riksdagsledamot, Blekinge
ersättare i försvarsutskottet