Mina nygamla och nya kollegor

Så här ser den moderata riksdagslistan ut för kommande mandatperiod. Gruppen har på grund av det fantastiska valresultatet växt med 20 mandat till 107 st. Det är på håret att vi är största parti. Uppställningen kommer att förändras i och med att en del av namnen går över till Rosenbad och blir ministrar och ersättas av andra.

Jag kommer att få 33 helt nya kollegor (markerade med fetstil) som kommer att tas väl om hand. Övriga av oss är omvalda. Från förra riksdagsgruppen finns det en del namn som efter nomineringarbetet inför valet inte lyckades få tillräcklig hög placering på listorna eller tillräckligt med kryss för ännu en period i Riksdagen.

För egen del kommer jag särskilt att sakna Rolf K Nilsson, Anna Tenje, Inge Garstedt och Ulf Grape, alldeles fantastiska personer som både gjorde ett jättebra jobb som riksdagsledamöter och som dessutom blivit väldigt goda vänner till mig. Kontakterna med dem kommer att fortsätta iallafall, nu när deras kompetenser och erfarenheter kommer till användning på andra håll.

Abdirizak Waberi, Göteborgs kommun
Anders Hansson, Skåne läns södra
Andreas Norlén, Östergötlands län
Anna Kinberg Batra, Stockholms län
Anna König Jerlmyr, Stockholms kommun
Ann-Britt Åsebol, Dalarnas län
Ann-Charlotte Hammar Johnsson, Skåne läns västra
Anne Marie Brodén, Hallands län
Annicka Engblom (personvald), Blekinge län
Anti Avsan, Stockholms län
Beatrice Ask, Stockholms kommun
Bengt-Anders Johansson, Jönköpings län
Boriana Åberg, Skåne läns södra
Camilla Waltersson Grönvall, Västra Götalands läns norra
Carl-Oskar Bohlin, Dalarnas län
Cecilia Magnusson, Göteborgs kommun
Cecilia Widegren (personvald), Västra Götalands läns östra
Cecilie Tenfjord-Toftby, Västra Götalands läns södra
Christer Akej, Skåne läns norra och östra
Christian Holm, Värmlands län
Christine Jönsson, Skåne läns södra
Cristina Husmark Pehrsson, Skåne läns västra
Edward Riedl (personvald), Västerbottens län
Elisabeth Björnsdotter Rahm, Västerbottens län
Elisabeth Svantesson, Örebro län
Eliza Roszkowska Öberg, Stockholms län
Ellen Juntti, Västra Götalands läns västra
Eva Bengtson Skogsberg, Kalmar län
Eva Lohman, Västernorrlands län
Ewa Björling, Stockholms län
Ewa Thalén Finné, Skåne läns södra
Finn Bengtsson, Östergötlands län
Fredrik Reinfeldt (personvald), Stockholms kommun
Fredrik Schulte, Stockholms län
Gunilla Carlsson, Östergötlands län
Gunilla Nordgren, Skåne läns södra
Gunnar Axén, Östergötlands län
Gustaf Hoffstedt (personvald), Gotlands län
Gustav Blix, Stockholms kommun
Gustav Nilsson, Blekinge län
Göran Montan, Skåne läns norra och östra
Göran Pettersson, Stockholms län
Hanif Bali, Stockholms län
Hans Rothenberg, Göteborgs kommun
Hans Wallmark, Skåne läns norra och östra
Helena Bouveng, Jönköpings län
Henrik Ripa, Västra Götalands läns norra
Henrik von Sydow, Hallands län
HG Wessberg, Stockholms kommun
Hillevi Engström, Stockholms län
Isabella Jernbeck, Stockholms län
Jan Ericson, Västra Götalands läns södra
Jan R Andersson, Kalmar län
Jan-Evert Rådhström (personvald), Värmlands län
Jenny Petersson, Hallands län
Jessica Polfjärd, Västmanlands län
Jessika Vilhelmsson, Uppsala län
Johan Forssell, Stockholms kommun
Johan Hultberg, Kronobergs län
Jonas Jacobsson, Skåne läns västra
Jörgen Andersson, Kalmar län
Karin Enström, Stockholms län
Karl Sigfrid, Stockholms län
Katarina Brännström, Kronobergs län
Krister Hammarbergh (personvald), Norrbottens län
Lars Beckman, Gävleborgs län
Lars Elinderson, Västra Götalands läns östra
Lars Hjälmered, Göteborgs kommun
Lars-Arne Staxäng, Västra Götalands läns västra
Lena Adelsohn Liljeroth, Stockholms kommun
Lena Asplund, Västernorrlands län
Lotta Finstorp, Södermanlands län
Magdalena Andersson, Jönköpings län
Malin Löfsjögård, Stockholms län
Margareta B Kjellin, Gävleborgs län
Margareta Pålsson, Skåne läns norra och östra
Maria Abrahamsson, Stockholms kommun
Maria Plass, Västra Götalands läns västra
Marietta de Pourbaix-Lundin, Stockholms län
Marta Obminska, Uppsala län
Mats Gerdau, Stockholms län
Mats Johansson, Stockholms kommun
Michael Svensson, Hallands län
Mikael Cederbratt, Västra Götalands läns norra
Mikael Sandström, Stockholms län
Olof Lavesson, Malmö kommun
Oskar Öholm, Örebro län
Patrick Reslow, Malmö kommun
Per Bill, Uppsala län
Per Westerberg, Södermanlands län
Pia Hallström, Värmlands län
Saila Quicklund (personvald), Jämtlands län
Sofia Arkelsten, Stockholms kommun
Staffan Anger, Västmanlands län
Stefan Caplan, Västra Götalands läns västra
Sten Bergheden, Västra Götalands läns östra
Sten Tolgfors, Örebro län
Susanna Haby, Göteborgs kommun
Thomas Finnborg, Skåne läns västra
Tobias Billström, Malmö kommun
Tomas Tobé (personvald), Gävleborgs län
Ulf Berg, Dalarnas län
Ulrik Nilsson, Västra Götalands läns södra
Ulrika Karlsson, Uppsala län
Walburga Habsburg Douglas, Södermanlands län
Åsa Coenraads, Västmanlands län
Åsa Ågren, Wikström

Tack till alla er som kryssat mig

Det är med oerhörd stolthet och glädje som jag konstaterar att jag fått över 2500 personkryss av väljarna. Till och med från Gotland. Det motsvarar 9,4% av personkryssen, vilket är över spärren för personval. Jag känner verkligen ödmjukhet inför detta starka stöd av Blekingeborna i ryggen och kommer att jobba hårt för att motsvara detta förtroende. Det är ett vallöfte :-)

Men ojojoj, vilken eftervalskoma jag levt i de senaste dagarna. Ett intensivt kampanjande in i det sista, en för moderaternas del oerhört glädjande framgång, ett rafflande och ännu inte helt avgjort valresultat samt alla turer kring min gamla mamma gjorde mig alldeles lealös ett tag.

Men arbetet med att planera för kommande mandatperiod är redan igång och min lista fylls på i takt med att jag går igenom mina papper och tar upp trådar som jag fått efter samtal i valrörelsen. För den fortsätter från och med nu fram tills nästa val. Det är ju från samtalen och mötena med människor som vi hela tiden kan utveckla en verklighetsnära politik och kontrollera att den fungerar - i verkligheten.

Att utestänga SD är inte melodin

Med stor spänning följer jag sluträkningen av valresultatet och håller tummarna för att Alliansen får sin majoritet i Riksdagen. Det skulle vara bra för Sverige om vi får stabilitet i kammarens röstningar och kan genomdriva budgeten med de nödvändiga satsningar vi vill göra under nästa mandatperiod.

Med lika stor förvåning följer jag diskussionen om att ändra antalet ledamöter i riksdagens utskott för att på så sätt utesluta SD från riksdagens egentliga beslutskammare. Och det är med besvikelse jag i SvD läser att moderaterna ställt sig positiva till detta förslag. Jag hoppas att det inte stämmer.

Att utesluta SD från utskotten i Riksdagen med byråkratiskt och demokratiskt tveksamma metoder är inte rätt sätt att bemöta dem. Vi lever för tusan i en demokrati. SD är demokratiskt valda och vad man än tycker om deras politik är det i öppen debatt vi ska syna deras egentliga agenda. Lämnas de utanför, lämnas fältet fritt för dem att fylla debatten med sin oemotsagda version av hur samhället fungerar.

Alliansen har genomfört en rad förändringar under mandatperioden för att bryta utanförskapet hos många nysvenskar. Nyckelordet är arbetslinjen även i detta sammanhang. Genom ett jobb får man kontakter in i det svenska samhället, lär sig kultur, språk och spelregler. Nystartsjobben, en reformerad språkundervisning, snabbare asylhantering, krav på delat ansvar för EU:s flyktingmottagande och en lag om anhöriginvandring är bara några viktiga reformer.

Och egentligen tror jag att vi gör invandringen till ett större problem än det är. När jag har bott och arbetat i andra länder, har jag självklart följt landets lagar, respekterat landets kultur och snabbt som attan försökt att läsa mig språket, eftersom det är nyckeln in i samhället. Detsamma ska ju gälla i Sverige, eller hur? Och att Sverige tillsammans med de andra EU-länderna solidariskt ska ställa upp och ta emot människor som genomlider krig och kris tycker jag inte ens behövs ifrågasättas.

Nej, acceptera valresultatet, respektera demokratin men visa nolltolerans mot rasistiska förslag och åsikter. Att förstärka bilden av SD som "underdogs" samlar bara fler sympatisörer, särskilt unga. Om vi synliggör deras politik och erbjuder andra och bättre lösningar på integrationen kommer SD att tappa stöd. Så fungerar det i en demokrati och det är för ett sådant system som jag viger min tid och ägnar mitt engagemang.

Huka er, blekingar. Så här slår (s)kattechocken.

Väljarna har i valet två alternativ att förhålla sig till. Alliansens arbetslinje mot vänsterpartiernas massiva satsningar på att göra det mindre lönsamt att arbeta. Men synar man siffrorna närmare handlar det även om konflikten stad mot land. Beräkningar visar att vänsterpartiernas politik kommer att slå hårt mot landsbygden, inte minst mot Blekinge. Slutnotan för länsinnevånarna landar på en extra kostnad som uppgår till ca 9700 kr per person och år. Det är varken rimligt eller rättvist.
Det är viktigt att väljarna ges tydliga besked om vad vänsterpartiernas politik egentligen innebär. Bakom talet om solidaritet, jämlikhet och rättvisa döljer sig en annan bild. En verklighet som kommer att gräva djupa hål i blekingarnas plånböcker, minska våra förutsättningar att satsa på välfärden och lägga ett grått täcke över jobbpolitiken.

Låt oss ta några exempel:
• Bensinskatten ska höjas. Kör du 1500 mil per år ökar kostnaden för blekingarna med 1000 kr per person.

• Kilometerskatt ska införas. Det kommer att kosta varje hushåll i länet ca 1000 kr per år i form av dyrare varor,

• Kärnkraften ska avvecklas. Det innebär ökade energikostnader på 7 500 kr per år för en normalstor villa i länet.

• Inkomstskatterna ska höjas. En person i länet med en månadslön strax under 20 000 kr kommer under mandatperioden att få en skattehöjning på mer än 7000 kr per år, jämfört med utfallet om de reformambitioner alliansen presenterat genomförs.

• RUT-avdraget ska bort. Det hotar 7000 jobb i landet varav i Blekinge flera hundra, som riskerar att försvinna

• Ungdomsskatt ska införas. Det innebär ökade kostnader med 70 000 kr per år för en företagare i länet som har två ungdomar under 26 år anställda

Och detta är bara ett axplock av vad vänsterpartierna föreslår som åtgärder för att finansiera sina stora höjningar av ersättningar och bidrag. Faktum är att över hälften av vänsterpartiernas reformer går till bidrag och AMS.

Det är ingen jobbvänlig politik. Tvärtom kommer den typen av politik, där allt fokus ligger  på att göra det mindre lönsamt att arbeta, förhindra och blockera framväxten av nya företag och fler jobb. Det är inte vad Blekinge behöver. Jobben och välfärden måste gå före.

PRESSMEDDELANDE: Pappren på bordet, Peter Jeppsson!

I lördagens (11/9) Sydöstran påstod riksdagsledamoten Peter Jeppsson (S) att han hade nya dokumentbevis på att en nedläggning av flygflottiljen F17 i Kallinge planeras. Dokumenten skulle ha skickats av Försvarsmakten till ledamötena i försvarsutskottet. Detta tillbakavisas av både Försvarsmakten, Försvarsdepartementet och övriga ledamöter i försvarsutskottet. Ingen verkar alltså känna till de dokument Peter Jeppsson hänvisar till.

– Jag är både arg och besviken på Peter Jeppsson. Det duger inte av en riksdagspolitiker att gå ut i media och påstå att man har bevis för en nedläggning av F17 och sedan försöka komma undan utan att visa upp dessa papper, säger en mycket irriterad Annicka Engblom, riksdagsledamot och ersättare i försvarsutskottet. Det är rent av oärligt.

– Ingen annan än Peter Jeppsson och journalisten på Sydöstran verkar ha sett dem. Det är dags för dem att lägga papprena på bordet och sluta sprida dimridåer, utbrister hon vidare.

Ivrig påhejare av Peter Jeppsson om den påstådda nedläggningen är det nuvarande kommunalrådet i Ronneby, JanAnders Palmqvist (S).

– Det är inte första gången JanAnders Palmqvist gör grundlösa utspel om F17: s framtid baserat på diffusa uppgifter. Han borde nog istället vara ytterst oroad för sitt eget partis försvarspolitik med tanke på de mångmiljardbesparingar som de planerar tillsammans med försvarsfientliga vänstern och miljöpartiet, säger Roger Fredriksson, moderat gruppledare i Ronneby.

– Det finns också all anledning att starkt ifrågasätta etiken och objektiviteten hos journalisten på Sydöstran som utan att kontrollera källan publicerar en uppgift som visar sig vara helt osann, fortsätter han.

- Sådana skriverier gagnar varken flygflottiljen eller de anställda och deras familjer, avslutar Roger Fredriksson.


För mer info:

Annicka Engblom, 0702 670 001
Roger Fredriksson, 0708 375 665

Bastuklubben badande brudar

(Blekinge Läns Tidning Lördag 11 september)
När Annicka Engblom (M) var nära att gå in i väggen 2007 ryckte hennes partivänner i riksdagen in. Tillsammans bildade de nio kvinnorna bastuklubben badande brudar. Genom hot, arbete och vardag har de stöttat varandra sedan dess.

– Vi behövde varandra, säger Annicka Engblom som representerar Blekinge och Moderaterna i riksdagen.

BLT träffade fyra av klubbens medlemmar, Inge Garstedt, MariaPlass, Eva Bengtson Skogsberg samt Annicka Engblom, när de var på besök i Karlskrona. De pratar passionerat om sitt politiska arbete i riksdagen – men arbetet har även en baksida.

– Att jobba som riksdagsledamot kan vara ganska ensamt, säger Annicka Engblom.

Deras familjer är långt borta och arbetsdagarna är långa, ofta har de hunnit jobba 40 timmar på bara tre dagar. Att ha någon att prata med som befinner sig i samma situation är grundtanken med klubben. Genom att de har lärt känna varandra mer på djupet är det också lättare i dag att se när någon inte mår bra eller är för stressad.

– Man behöver lätta på trycket och kunna prata av sig, säger Maria Plass.

Detta gör kvinnorna genom att fika, promenera, äta middag, bada och basta men även genom att besöka varandras valkretsar. Visst, många samtal mellan kvinnorna handlar om politik men de diskuterar även livet och allt vad det innebär.

– Men politik är livet, säger Maria Plass.

Men när politikens baksida även lägger en skugga över privatlivet blir det ibland väldigt tungt. FRA-lagen blev en sådan skugga. Mellan 30 000 och 40 000 mejl fyllde moderatkvinnornas inkorg under en kort tidsperiod. Alla i bastuklubben badande brudar fick under den tiden hotbrev, både på mejl och på post. Vissa var dessutom adresserade hem till den privata bostaden.

– Vi fick hatbrev och direkta hot mot oss, tillägger Maria Plass.

Här blev bastuklubben en viktig del i att kunna bearbeta händelserna. De kunde prata med varandra och visste att alla hade varit med om samma sak. Partivännerna är övertygade om att ett starkt socialt nätverk är väldigt viktigt även inom arbetet. Förutom att de har fått en personlig kontakt och förtroende för varandra lär de sig även nya saker.

Bastuklubbens medlemmar sitter i olika utskott och har därmed kunskap om olika ämnen. Att besöka varandras valkretsar ser de som en unik möjlighet att lära sig nya saker. Och även om de inte alltid hinner med något bastubad under besöken så är dagarna fyllda med samtal. Både om politik och om livet.

Nicole Blomstrand

Dimridåer av Peter Jeppsson (S)

I Sydöstran idag påstår Peter Jeppsson (S) att han har färska dokument som visar att F17 i Kallinge hotas av nedläggning. Uppgifterna ska ha lämnats till försvarsutskottet av Försvarsmakten. Det är bara det att inga av mina kollegor i utskottet känner till detta. Inte heller Försvarsmakten. Eller försvarsministern.

Det Jeppsson nog grävt fram är information från budgetunderlaget som Försvarsmakten lämnade till regeringen i våras och där det mycket riktigt påpekas att om inte Försvarsmakten tillskjuts medel kan det vara risk för att förband kan kommas att läggas ned. F17 och F21 nämns i det sammanhanget.

Låt mig vara tydlig. Alliansregeringen har slagit fast att inga förbandsnedläggningar kommer att ske denna mandatperiod. Det är heller inga sådana planerade inför nästa. Alliansregeringen kommer dessutom att förstärka försvarsmaktens budget under nästa mandatperiod genom att överföra pengar från stödmyndigheter, som FortV, FMV osv, till förbandsverksamheten. Om man får fortsatt förtroende förstås.

För det är det här som är pudelns kärna i Peter Jeppssons utspel, tror jag. Han är stressad av att hans eget parti, tillsammans med sina försvarsfientliga samarbetspartners miljöpartiet och vänstern, har lagt förslag på mångmiljardbesparingar på försvaret och för att försöka skyla över detta besvärande faktum, sprider han dimridåer. Det är beklagligt. Främst för personalen på F17.

På försvarsminister Sten Tolgfors blogg kan man läsa:

"Nästa budgetunderlag kommer Försvarsmakten att lämna till Försvarsdepartementet i slutet på mars 2011. Vilken regering som det blir efter valet styr helt planeringsförutsättningarna för detta.
Om Alliansen vinner kommer planeringsanvisningarna att baseras på oförändrade försvarsutgifter, men där förbandsanslaget stegvis stärks med ett par miljarder som tas från stöd- och kringmyndigheter.

Om de rödgröna vinner så kommer planeringsanvisningarna inför försvarsmaktens budgetunderlag att utgå från miljardnedskärningar på försvarsanslagen och där dessutom möjliga överföringar från stöd- och kringmyndigheter redan är tillgodoräknade, dvs konsekvensen blir en mångmiljardbesparing på förbandsanslaget över tid.

Om de rödgröna vinner så kommer deras nedskärningar att skära ner förbandsnedsverksamheten, alldeles oavsett vilken väg Försvarsmakten vill gå.

Socialdemokraternas intresse är att flytta fokus från egna miljardnedskärningar och det djupt kritiserade samarbetet med vänsterpartiet i säkerhetspolitiken."

http://tolgfors.wordpress.com/

För snabbt ibland

Jag brukar ögna platsannonserna i tidningen för att se trenderna i arbetsutbudet. Helt klart växer arbetsmarknaden, men en slarvigt läst annonsrubrik imorse fick mig att studsa lite. "Frispråkig ekonomiassistens" läste jag. Funderade en stund hur en sådan egenskap skulle kunna komma till nytta inom räkenskapen, innan jag såg att det stod "Finskspråkig ekonomiassistent"...

Nähä, tummen ur, Engblom. Idag ska besökas gymnasieungdomar, samtalskampanjas och debatteras om försvaret. Ikväll kommer mina makedonska valobservatörer, som ska följa mig i mitt arbete under fyra dagar.

JAS spaningsförmåga kan nyttjas bättre

Igår hade jag förmånen att få följa med upp i luften i en tvåsitsig JAS 39 Gripen från F17 i Kallinge. Vi har sedan länge diskuterat möjligheten att göra detta, men inte förrän nu klaffade det i och med det pågår en övning och tvåsitsarn var tillgänglig samt att flottiljläkaren var på plats så att jag kunde göra den nödvändiga läkarundersökningen.

I Flygvapenövning 2010 övar JAS 39 från hela landet från både militära och civila flygplatser runt om i landet i syfte att nyttja flygstridskrafterna från det ställe där de ger bästa effekt. Att verka från en civil flygplats ställer förstås sina krav på koordinering och samverkan, men vinsterna av att under en kortare tid kunna nyttja en kontinuerligt underhållen bana, är förstås väldigt stora.

Gripens nya spaningskapsel har gett flygvapnet spaningsförmågan tillbaka och med tanke på vilken ovärderlig information den kan leverera i form av detaljerade bilder och underrättelser ser jag egentligen ingen ände på resursutnyttjandet, både civilt och militärt. Militärt i samverkan med både mark- och sjöstridskrafter, civilt i samverkan med bland annat Kustbevakningen.

Inte tu tal om att flygturen var en hisnande och fantastisk upplevelse. Gripen är en makalös maskin, lättmanövrerad och kompetent. Under den drygt timmeslånga flygturen till västkusten, längs sydsverige och tillbaka fick jag mig förevisat hur man jobbar med olika spaningsuppdrag, bland annat identifikation av flygplan och fartyg, statusrapportering på till exempel ett flygfält som man i ett insatsscenario misstänker används av fientliga krafter, ledning från luften av marktrupper mm.

Jag slogs av vilka stora möjligheter till övningsscenarior vi har härnere i södra Sverige med tanke på att vi både har armén, flygvapnet och marinen samlat inom relativt korta avstånd. Tänk en insats med målet att upprätta en bas inåt land. Först avsöks området av spaningsflyg för att identifiera och hålla koll på fientliga ställningar, ilandsättningen av markförband sker från havet i ett kustområde som först säkrats av information från ubåtar och sedan skyddas av en korvettstyrka. Markförbandets rörelser understöds sedan av både helikopter och spaningsflyg. Allt detta kan P7, F17, 3 hkpskv och fartygsförband relativt lätt sätta upp på redan upprättade och beprövade övnings- och skjutområden i Skåne och Blekinge. Effektivt, eller hur?

Jag har tidigare i livet prövat mina sjöben i alla leder och konstaterat att jag inte blir sjösjuk. Efter igår kan jag konstatera att jag utan att må illa fixar att fara omkring i ett stridsflygplan också, även om piloten självklart flög betydligt snällare än vad han skulle ha gjort utan mig i bagaget. Jag kan dock stolt notera att försvarsministern, när han flög Gripen i våras, inte gjorde loop....eller fick spaka och rolla på egen hand.... :-)

Läs mer om flygövningen