Pirater här, pirater där

Det är ju med viss förundran och nyfikenhet som man följer alla turerna kring lastfartyget Arctic Sea, som förmodat kapades utanför Öland och sedan dess har varit omöjlig att komma i kontakt med. Det senaste är iallafall att hon har bekräftats befinna sig utanför Kap Verde, men om hon verkligen kapades, hur besättningen har det eller om kaparna fortfarande finns ombord är i detta nu ett mysterium. När de första rapporterna om den misstänkta kapningen strömmade in, höjdes i vårt land som på en given signal röster ifrån olika håll, om att Marinen, som i dessa dagar är inne på sluttampen av sin mission med att jaga pirater nere i Adenviken, också skulle göra det hemma i svenska vatten. Jag håller inte med om detta. Inte för att jag lider av något Ådalen-komplex, utan för att jag inte vill diversifiera Marinens uppgift. Vi har både sjöpolis, om än marginell, och en Kustbevakning, som idag har både utbildning och befogenhet att utföra besiktningar och bordningar. Ett närmare samarbete och sammanslagningar av myndigheter ser jag däremot som både organisatoriskt och ekonomiskt naturligt. Varför ska till exempel både Marinen och Kustbevakningen utveckla förmåga för undervattensfarkoster? Den svenska marinmilitära förmågan är förvisso underdimensionerad idag för att klara av framtida krav på samtidig operabilitet hemma och borta, men för den skull tycker jag att vissa politiker och opinionsbildare borde hålla sig för goda för att ta varje tillfälle att hemfalla åt populism. Tänk efter före, är mitt råd.