MARINEN BEHÖVER ÄNNU MER RESURSER

Marinens viktiga betydelse för att skydda vår sjöfart, sjöterritorium och marina infrastruktur kan inte nog understrykas. Marinens förmåga att kunna verka i alla konfliktnivåer, bedriva havsövervakning och hävda vårt sjöterritorium utgör en unik del av landets försvarsförmåga, men i dagsläget räcker de inte till.

Försvarsbeslutet 2004 innebar ett hårt slag för marinens del, som skars ned till ett närmast anorektiskt antal förband, fartyg och personal. Något man lider av än idag. En återuppbyggnad inleddes under alliansregeringens tid, men den är långt ifrån tillräcklig vad det gäller bland annat antalet kölar, besättningar och bestyckning för att över tid kunna verka och skydda vår 270 mil långa havsgräns.

Försvarsmakten behöver ordentliga resurstillskott de närmaste åren och vi moderater har i vårt budgetförslag för 2019-2021 skjutit till 18 miljarder kronor, vilket motsvarar det behov som försvarsmakten aviserat. För marinens del innebär det bland annat att inleda anskaffningen av nästa generations ytstridsfartyg, tillföra robotluftvärn till korvettsystemet samt utöka antalet ubåtar till sju.

Parallellt med detta vill vi inleda planeringen för en långsiktig förmågeökning genom att fördubbla försvarsanslaget jämfört med dagens nivåer så att Sverige på tio års sikt ligger i linje med Nato-standarden på två procent av BNP.

Samtidigt som vi moderater tidigt gett tydliga besked i försvarsfrågan finns stor oro och frustration över bristen på besked från regeringen om försvarsekonomin. Vid besök på olika förband och i samtal med gamla kollegor i marinen har det tydligt framkommit vilka konsekvenserna blir om regeringens budget inte ligger i linje med inlämnade underlag. Inställda övningar, uppskjutna materielinköp och begränsning av antalet anställda är några av dem. Konsekvenser som allvarligt och negativt påverkar landets försvarsförmåga.

Men med knappt två veckor kvar till valet bryter nu socialdemokraterna tystnaden kring vilka resurser de vill tilldela försvaret.  Mer pengar är bra, men beloppet underskrider det som Försvarsmakten behöver. Dessutom saknar jag besked om vad det innebär för Marinen. Oron och frustrationen över underfinansieringen kvarstår. Försvarsministern är fortfarande skyldig Marinen ett svar.

Annicka Engblom (M)
Riksdagsledamot Blekinge

Bild: Kristina SWaan/Försvarsmakten

Publicerat i Blekinge Län Tidning 25 augusti 2018

ÖPPEN FRÅGA TILL FÖRSVARSMINISTER PETER HULTQVIST-VARS ÄR PENGARNA?

Hej Peter Hultqvist.
Välkommen till Blekinge idag. Du ska besöka Hund-SM i Ronneby och Brukshundsklubbens 100-årsfirande. Det är bra. Hunden som arbetskollega inom både militär, polisiär och civil verksamhet är en ovärderlig resurs som det finns alldeles för få av och satsas alldeles för lite på.

Apropå satsningar vill jag gärna passa på att fråga dig några saker. Du kommer under ditt besök att träffa personal från såväl Försvarsmakten, MSB och Hemvärnet. Skulle du i samband med dessa möten kunna förklara varför regeringen i sin budget gör tvärstopp i resurstilldelning till dessa så viktiga verksamheter? Varför detta för dem kommer att innebära neddragningar i både personal, materiel, utbildningar och övningar?

Vi moderater tillmötesgår i sin skuggbudget 2019-2022 de nödvändiga behov av ökade resurser som ÖB, Micael Bydén, flaggat för. Vi har också satt upp målet på en fördubbling av försvarsbudgeten inom en tioårsperiod, dvs en ökning från ca 1% till 2% av BNP under en tioårsperiod, vilket alldeles nödvändigt och underlättar ett närmande till Nato-medlemskap.

Emotser gärna svar, då du själv i valet är helt osynlig i försvarsdebatten.
Tack på förhand.

Vänligen,
Annicka

Bild: http://sm2018.se/

FÖRSVARSPENGARNA KAN INTE VÄNTA

Jag är oroad över att varken stora delar av politiken, media eller allmänheten tar det försämrade säkerhetsläget, både inom vårt land och i vårt närområde, på det allvar man borde. Jag är därför också allvarligt oroad över att beslutsfattare, främst regeringen, inte riktigt inser sitt ansvar att fatta nödvändiga beslut att tillföra de resurser som försvarsmakten och civilförsvaret behöver för att bygga vårt samhälle motståndskraftigt.

Låt mig ta ett avstamp i ett blogginlägg jag gjorde hösten 2014. Vi hade en väldigt instabil inrikespolitisk situation med en svag och obeprövad regering som förlorade omröstningen om sin budget i riksdagen, vilket ledde till att nyval utlystes. Vid sådana situationer blir nationellt fokus väldigt navelskådande. Uppmärksamheten, både politiskt och medialt,  på vad som händer runt omkring våra gränser försvagas. Denna situation samtidig med en serie händelser under året gav mig många sömnlösa nätter angående hotbilden mot vårt land.


(Bloggen annicka.nu december 2014)
Får jag låna er uppmärksamhet och rikta er blick österut en stund? Det händer säkerhetspolitiskt mycket omkring oss just nu, vilket fler och fler vittnar om. Mycket och allt snabbare tempo, som sammantaget enligt min uppfattning ger en mycket allvarlig bild av vi håller på att testas. För vad och i vilket syfte? Med sannolikhet i förberedelse för krig. Jag ska försöka utveckla hur jag tänker.

Närgånget ryskt militärflyg
I takt med att Ryssland moderniserar och utökar sin militära flygkapacitet har följaktligen också aktiviteten med ryskt militärflyg över Östersjön och Arktis de senaste åren markant ökat. Beklagligt också antalet incidenter med närgånget ryskt militärflyg, då uppträdandet blivit allt mer provokativt och aggressivt så till den grad att det till och med riskerar flygsäkerheten. En väckarklocka för många var överraskningsmomentet det ryska bombflyget bjöd på under långfredagsnatten 2013.

Senast rapporterat i media var det ryska spaningsflygplan, som den 17 december var nära att kollidera med ett SAS-plan som just lyft från Kastrup. Det ryska spaningsplanet hade sin transponder avstängd, vilket innebar att det inte upptäcktes på den vanliga radarn. SAS-planet var tvunget att göra en undanmanöver och planen passerade varandra på enbart 90 meters avstånd.

Det här är självklart oerhört allvarligt. Ryska piloter är både vältränade och avancerade sådana. Förbiseenden och misstag kan självklart alla piloter göra, men befinner man sig i ett sådant kraftigt trafikerat område, som det kring Kastrup, är det inte utan att jag funderar om en situation som denna var skapad med avsikt. Ville man dra uppmärksamheten till sig? Från vad? Vad skedde på annat håll när blickarna var riktade västerut?

Ansvar för södra luftrummet har Blekinge flygflottilj i Kallinge, F17. För oss som bor i Blekinge är den ökade flygaktiviteten högst påtaglig med incidentflyget allt oftare i luften vid allt mer udda tider. F17 har även ansvaret för Gotland, där de har stadigvarande personal och på senaste tiden utökat flygnärvaron.

Jag förutsätter att svensk luftövervakning följde det ryska spaningsplanet och utan att veta kan jag bara anta att även incidentflyget från F17 var inkopplat. Kort därefter, den 22 december, rapporterades det i media om ilandflutna ryska ubåtsrökljus på Gotland. Kan det måhända ha funnits något samband mellan dessa händelser? Var måhända avsikten att få motståndaren att rikta sitt sökljus åt ett annat håll, medan man på motsatt håll utförde en operation?

Ubåtsaktivitet
Den underrättelseoperation i Stockholms skärgård av främmande undervattensverksamhet, som skedde i mitten av oktober och som en månad senare av Försvarsmakten bekräftades vara en ubåt som kränkt svenskt territorium, har ju inte kunnat ges en identitet. Det ligger dock inte långt borta att förmoda att den var rysk, givet situationen av kraftigt ökad rysk undervattensverksamhet den senaste tiden.

Det här är självklart en fullkomligt oacceptabel kränkning av främmande makt, som kastar oss försvarspolitiskt trettio år tillbaka i tiden. Men vad mer är, är på det sätt den uppträdde. Att visa sig i ytvattenläge i dagsljus i ett område där det, som jag förstår det, rör sig en hel del människor, är ytterst märkligt. Såvida inte ubåten i själva verket ville bli upptäckt och testa vår förmåga. Eller kanske ubåten drog uppmärksamheten till sig från något som skedde på annat håll?

Kraftigt ökad signalspanings- och cyberaktivitet
Att underrättelseaktiviteterna i Sverige är tillbaka och förbi nivåerna under Kalla kriget är i försvarskretsar ett sedan länge känt faktum. Men att SÄPO i april varnade för att de markant ökade ryska underrättelseaktiviteterna och värvningsförsöken i Sverige bedömdes som krigsförberedande aktiviteter i och mot vårt land är att ta på högsta allvar.

Rysslands militära upprustning är av olika karaktär i landet, men tekniskt avancerat är den främst i det västra militärområdet. Alltså åt vårt håll. Den ryska underrättelseorganisationen har systematiskt sedan tidigt 2000-tal utvecklats och utökats. Längs den finska och baltiska gränsen ligger signalspaningsanläggningarna på rad och under våren 2014 rapporterades det om uppbyggandet av ett nytt signalspaningsförband i Alakurtti, endast fem mil från den finska gränsen.

Ryssland satsar stort på cyberförsvaret. Antalet fientliga elektroniska attacker mot känsliga myndigheter och företag har ökat markant och det är ingen hemlighet att en av de mest aggressiva aktörerna är Ryssland.

I Finland rapporterades det under våren om en fördubbling av antalet cyberattacker. Hundratals per dag, även riktat mot börsbolag, myndigheter och företag som är viktiga för försörjningsberedskapen. I Sverige är situationen inte bättre. Det luriga med cyberattacker är att man inte alltid kan fastställa om störningar och avbrott i finansiella, kommunikations- eller infrastrukturella flöden är av fientlig, brottslig eller teknisk natur. man kan dock konstatera att den senaste tidens ökade och ibland svårförklarliga avbrott i elförsörjningen, mobiltrafiken eller finansflödena, var och när de sker, ger samlat en bild av systematik.

Rysk attityd mot Sverige
Putin använder sig i sin krigsföring av en kombination av både hårda och mjuka maktmedel. Man sprider desinformation, underblåser nationalistiska, xenofobiska och homofobiska strömningar, läcker avlyssnat material och använder cyberattacker i destabiliserande syfte.

Det här kan man se i attityden gentemot Sverige, som hårdnat under den senaste tiden. Man förlöjligar makthavare och uttrycker sig nedvärderande om både svensk historia och nutidspolitik. Ett tydligt exempel är hur den ryske ambassadören i Danmark, Michail Vanin, uttryckte sig om Sveriges oro över de ryska provokationerna. Han tyckte att vi hallucinerade för att vi förmodligen knarkar för mycket.

Det är med säkerhet man kan konstatera att det ryska uppträdandet och agerandet inte är ägnat åt att som en gång i tiden bygga goda relationer och förtroende.

Ansträngd rysk ekonomi
Ryssland har länge ridit på inkomsterna från sina olje- och gastillgångar. Med dessa har Putin återuppbyggt, förstärkt och moderniserat det ryska försvaret, medan nödvändiga satsningar på hälsovård, utbildning och infrastruktur uteblivit. I takt med prisfallet på råolja under det senaste året i kombination med konkurrens på oljemarknaden och EU:s ekonomiska sanktioner med anledning av kriget i Ukraina har medfört att rubeln störtdykt, kreditvärdigheten för Ryssland nedvärderats och de stora


Blogginlägget publicerades på en som sajt jag sedan 2015 inte längre har tillgång till, utan det här är en avskrift från halva den pappersutskrift av inlägget som jag lyckats spara. Därför är det inkomplett.

Dock handlade det vidare om ett Ryssland svårt trängt av ekonomiska påfrestningar kombinerat med en regim med expansionistiska ambitioner och behov av att rikta en hårt ansträngd befolknings uppmärksamhet åt ett annat håll och som därför letar yttre fiender och utvägar för att bryta sin situation. Inte med diplomatiska och frihandelsvänliga metoder gentemot västvärlden, utan tvärtom.

Det handlade om hur Sverige vid den här tiden hamnat i skottgluggen för rysk både svartmålning, desinformation och aggressivt, militärt uppträdande. Det handlade om min oro vid den här tiden för hur Sverige råkar ut för ständiga avbrott i sina samhällskritiska infrastrukturella, ekonomiska och kommunikativa flöden. Många gånger vid tidpunkter sammanfallande med svenska, militära aktiviteter eller tidpunkter då effekterna av dessa störningar får stora konsekvenser för samhället.
 

Det handlade om en eskalation av sammanlagda incidenter som tydligt gav bilden av att Sverige systematiskt utsattes för tester. Tester av vårt försvar och sammanlagda förmåga att hantera olika former av samhällskriser. En oro för att aktiviteterna kring ett oförsvarat Gotland skulle kunna vara en indikator på att ön i en tillspetsad, säkerhetspolitisk konflikt skulle kunna komma att utgöra en spelmarker i utpressningssyfte.

Och oron har med utvecklingen sedan dess inte minskat. Snarare tvärtom. Sedan hösten 2014 har den försvars- och säkerhetspolitiska situationen stadigt förändrats till det sämre. Den ryska ockupationen av Krim. Trumps tillträde som president i USA. Ett offensivt Kina som flyttat fram sina positioner både ekonomiskt och militärt. It-intrång och desinformation som mångdubblats och blivit mer sofistikerad.

Trots att försvaret nu återinrättats på Gotland och både Försvarsmakten och totalförsvaret de senaste två åren tillförts medel, tack vare moderaterna och alliansen, är vi fortfarande alldeles för sårbara som samhälle. Alldeles för beroende av ettor och nollor och en samhällsservice som inte tål några större avbrott. Försvarsmakten står dessutom återigen inför en kraftigt underfinansierad budget. Utan ökade resurser redan 2019 ser situationen väldigt mörk ut. Allt detta beskrivet i de rapporter jag hänvisar till nedan.
 

Moderaterna tillmötesgår i sin skuggbudget 2019-2022 de nödvändiga behov av ökade resurser som ÖB, Micael Bydén, flaggat för. Vi har också satt upp målet på en fördubbling av försvarsbudgeten inom en tioårsperiod, dvs en ökning från ca 1% till 2% av BNP under en tioårsperiod, vilket alldeles nödvändigt och underlättar ett närmande till Nato-medlemskap.

Min mening är dock att utvecklingen av säkerhetssituationen, både i vårt närområde och utanför det, kommer att innebära att tioårsperioden snarare kan komma att handla om en femårsperiod. Försvarspengarna kan inte vänta. Kurvan behöver göras betydligt brantare av den regering som tillträder efter valet den 9 september, det vill säga kraftiga satsningar på försvar och totalförsvar samt tuffa prioriteringar inom andra utgiftsområden. 

Förutsättningarna för att få till stånd en sådan resursökning är betydligt bättre med en moderatledd alliansregering än med en vänsterregering. Valet om några veckor är alltså för alla som engagerar sig för Sveriges försvar och säkerhet ett alldeles avgörande sådant. På allvar. Och allvaret i den säkerhetspolitiska situationen kräver samling och fokus baserat på fakta mer än känslor.

Har fler resonemang på lager. Återkommer.

Litteraturhänvisning:
Moderaternas försvarsrapport

Försvarsmaktens budgetunderlag för 2019
 

Försvarsberedningens delrapport

MUST:s årsöversikt 2017

SÄPO:s årsbok för 2017

 

VISA RESPEKT FÖR VETERANMONUMENTET

 Alltför länge saknade Sverige en samlad strategi för de runt 90 000 svenska kvinnor och män som i fredens tjänst deltagit i olika militära och civila uppdrag i världen sedan andra världskrigets slut. Många gånger med livet som yttersta insats. Det kunde vara så illa att de välkomnades hem från en tuff insats med på sin höjd en klapp på axeln. Dock lanserade alliansregeringen en samlad veteranpolitik 2009 som därefter har utvecklats. Sedan 2011 firas Veterandagen den 29 maj, 2013 uppfördes ett veteranmonument vid Djurgårdsbrunnsviken vid Sjöhistoriska muséet i Stockholm och från och med i år högtidlighålls Veterandagen även som allmän flaggdag.

 Veteranmonumentet Restare är uppfört för att ”hedra Sveriges veteraner med ceremonier, kransnedläggningar eller för att ge möjlighet till en stunds avskildhet föranhörigas minnesstunder”, som det uttrycks i stadgarna. Restare har måhända för många en okänd betydelse, men inte för veteranerna och deras anhöriga. Särskilt för dem vars anhöriga eller kollegor återvänt sårade eller inte återvänt alls.

Platsen vid Sjöhistoriska muséet, där Restare är placerat, ägs och förvaltas av Kungliga djurgårdsförvaltningen och används för olika arrangemang, såsom konserter och idrottsevenemang. Det som är positivt - att många människor samlas i området vid minnesmonumentet och på så sätt kan upplysa sig om dess betydelse – har också en negativ sida. Vid upprepade tillfällen har nämligen bajamajor placerats alldeles intill veteranmonumentet, trots upprepade invändningar och påpekanden.

Jag tror inte jag närmare behöver beskriva hur detta uppfattas och känns i hjärtat hos veteranerna, deras anhöriga och de efterlevande. Många har beskrivit det för mig som en skymf. Jag vill därför rikta en uppmaning till Kungliga Djurgårdsförvaltningen att nogsamt förvissa sig om att arrangörerna av olika event i veteranmonumentet Restares närhet är välinformerade om dess betydelse och tar hänsyn till det vid planering och utformning av arrangemanget.

Sveriges dåvarande, nuvarande och framtida veteraner bidrar alla med sina insatser till att göra världen till en tryggare och bättre plats. Ibland till ett högt pris. De förtjänar allas både vår tacksamhet och respekt.

Annicka Engblom (M)
Riksdagsledamot och Årets Veteran

Publicerat i Säkerhetsrådet/SvD 17 augusti 2018

Bild: Annicka Engblom

Prm: BLEKINGEMODERATERNA PRESENTERADE BÅDE LOKAL OCH NATIONELL POLITIK

Företrädare för Blekingemoderaterna presenterade idag sin politik på både nationell, regional och lokal nivå. Platsen var vid brofästet i Sölvesborg.

Riksdagsledamot Annicka Engblom (M) inledde och underströk vikten av en levande landsbygd, en välfungerande infrastruktur och en hållbar integration.

 

-        Hela länets potential måste tas tillvara. Vi vill stärka företagandet på landsbygden, bland annat genom att förenkla för länets livsmedelsförsäljning och tillåta gårdsförsäljning. Lantbruket behöver lägre kostnader för sin produktion. Det måste också bli mer attraktivt att bosätta sig på landsbygden, varför vi vill reformera strandskyddet, inleder Annicka Engblom.

 

-        Vi i Blekinge behöver bra, säkra vägar och tåg som går i tid så att människor kan ta sig till jobbet och företag kan få sina varor levererade. Moderaterna satsar dubbelt så mycket som regeringen på väg och järnväg och investerar i laddinfrastruktur för elbilar. I det senare arbetet är Blekinge tekniska högskola ledande, fortsätter Engblom.

-        Nyckeln till en fungerande integration är jobb och språk. För dem som fått uppehållstillstånd vill vi moderater därför införa en integrationsplikt som innebär att man är skyldig att göra sig anställningsbar. Dessutom måste de fullkomligt huvudlösa utvisningarna av människor som arbetat och gjort rätt för sig få ett slut, avslutar Annicka Engblom.

 

Den moderate kandidaten till nytt landstingsråd, Alexander Wendt, lyfte fram att det avgörande steget in i den moderna vården kommer att vara tillgång till patientuppgifter digitalt. Därför är bredbandsutbyggnaden i länet, för vilken kommunerna bär samordningsansvaret, en helt central fråga.

 

-       Ett nära samarbete mellan kommuner och landsting är helt avgörande om vi ska kunna förverkliga ambitionen att föra vården närmare medborgarna. Särskilt viktigt är det att människor utanför tätbebyggt område har tillgång till bredband, säger Alexander Wendt

-       Ska vårdpersonal kunna hjälpa till i hemmet måste både personal och vårdtagare kunna koppla upp sig, avslutar Alexander Wendt.

Kith Mårtensson, moderaternas förstanamn på kommunlistan i Sölvesborg, underströk behovet av en fungerande välfärd med kvalitet i kommunen.

-       Det är viktigt att kommuninvånarna i kommunen har möjlighet att välja fritt mellan mindre och större förskolor och dagbarnvårdare, sade Kith Mårtensson.

-       Vidare måste ett resultat där var fjärde elev går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet få betyget underkänt, fortsätter Mårtensson. Den utvecklingen ska vi moderater vända.

-       Omsorgen om våra äldre och funktionshindrade ska vara individanpassad och utformad efter specifika behov och önskemål. Vi moderater värnar lagen om valfrihet och vill ha fler trygghetsboende i kommunen, avslutar Kith Mårtensson.

 

Kontakt:
Annicka Engblom (M)
Riksdagsledamot Blekinge län
070-267 00 01

MODERATERNA VILL SÄNKA SKATTEN FÖR SVERIGES PENSIONÄRER

Moderaterna är partiet för de som jobbar, vill jobba och har jobbat. Därför lovar vi att sänka skatten för alla Sveriges pensionärer. Det ska inte finnas någon skatteskillnad mellan lön och pension.

 Anledningen är enkel: Det ska löna sig att ha bidragit till ett starkt Sverige under ett långt arbetsliv. De som byggt vårt land ska ha en trygg pension. Det är både rätt och rättvist.

Socialdemokraterna har också lovat att sänka skatten – men inte för alla pensionärer. Det är en märklig prioritering. Bara de som har en pension på över 17 000 kronor i månanden får sänkt skatt om Stefan Löfven fortsätter vara statsminister efter valet i höst.

Moderaterna är däremot det parti som sänker skatten för den som har en pension på under 17 000 kronor i månaden.

Samtidigt ska det löna sig för den som vill fortsätta arbeta. Erfarna och kompetenta medarbetare behövs. Därför vill Moderaterna ytterligare förstärka jobbskatteavdraget för äldre. Då blir det mer pengar kvar i plånboken. Denna skattesänkning ska gälla redan från 64 års ålder, istället för dagens 65 år.

Att sänka skatten på pension och arbete – samtidigt som vi ökar resurserna till välfärden – är bara möjligt om man är villig att prioritera. Det kan Moderaterna. Vi sätter jobb och välfärd före bidrag.

Därför vill vi införa ett bidragstak, så att det alltid ska löna sig att arbeta. Integrationen måste också fungera bättre: den som är ny i Sverige ska snabbt klara sin egen försörjning och lära sig svenska. Vi föreslår bland annat lärlingsanställningar för nyanlända.

Moderaterna vill även tredubbla RUT-avdraget så att fler enkla jobb ska kunna skapas. RUT-avdraget ska breddas och omfatta till exempel flytt-RUT, tvätt-RUT och trygghets-RUT. Det kommer samtidigt att göra det enklare för många att få ihop vardagspusslet – särskilt för våra äldre som är bland de flitigaste användarna av RUT-avdraget.

Om Moderaterna får väljarnas förtroende i höst blir det sänkt skatt för alla pensionärer – inte bara för vissa. I vårt Sverige ska rättigheter, skyldigheter och möjligheter gälla lika för alla.

 

Annicka Engblom (M)
Riksdagsledamot Blekinge
 
Publicerad i Sydöstran 14 augusti 2018

 

 

MODERATERNA LÄGGER FRAM KRISSTÖDSPAKET FÖR SVERIGES LANTBRUKARE UNDER TORKAN

Sveriges lantbrukare gör ett fantastiskt arbete, bland annat genom en hållbar livsmedelsproduktion med god djuromsorg. I sommar har den allvarliga torkan dock slagit hårt mot landets lantbrukare. Krisen kräver att vi agerar här och nu. Därför lägger Moderaterna nu fram ett samlat krisstödspaket för att undvika en omfattande nödslakt och att gårdar tvingas lägga ner. Vi utgår från att Stefan Löfvens regering nu tar ansvar och möter dessa krav.

Fortfarande kan vi inte helt överblicka konsekvenserna av den allvarliga torkan. Men redan nu är det uppenbart att Sveriges lantbrukare måste få rejält med stöd.

Torkan medför extra kostnader, samtidigt som viktiga intäkter uteblir på grund av förlorade skördar. Till hösten kommer det bli svårt att få tag på foder och strö. Risken är stor för en omfattande nödslakt.

Krisstödet bör först och främst bestå av ekonomiskt stöd till lantbrukarna. Dessutom behövs regellättnader för att hantera torkan. Alla berörda myndigheter, länsstyrelser, Jordbruksverket, Naturvårdsverket med flera behöver vända och vrida på varje möjligt undantag för att nu underlätta för bönderna.

Den allvarliga situationen visar också på något som Moderaterna länge har påpekat: att jordbruket i Sverige har mycket låga marginaler till följd av höga skatter och krångliga regler. Då blir det svårt att bygga upp en buffert som kan användas när till exempel torka slår till.

Bara under den här mandatperioden har Socialdemokraterna och Miljöpartiet i regeringen höjt skatten med 60 miljarder kronor. Det lägger en våt filt över jobb och tillväxt i hela Sverige. Krisstöd behövs just nu – men på längre sikt måste vi också se till att lantbrukarnas villkor förbättras.

Viktigast är att stoppa den planerade skattehöjningen på jordbruksdiesel som planeras träda i kraft den 1 januari 2019. Moderaterna vill istället sänka dieselskatten. Med vår politik blir skatten på jordbrukarnas diesel 1 krona lägre per liter än om Socialdemokraterna får fortsätta styra.  Dessutom vill vi minska lantbrukets administrativa börda. Sverige ska inte införa onödiga särkrav.

Sveriges lantbrukare behöver besked och handlingskraft för att kunna planera framtiden. Vi uppmanar den rödgröna regeringen att genomföra förslagen i vårt krisstödspaket till landets lantbrukare snarast.

 

Maria Malmer Stenergard

Miljö- och jordbrukspolitisk talesperson (M)

Sten Bergheden

Landsbygdspolitisk talesperson (M)

Annicka Engblom

Riksdagsledamot, Blekinge län (M)

Jeppe Johnsson

Förbundsordförande Blekinge (M)

 

FRÅGAR BUCHT OM MIKROBRYGGERIERNAS BIDRAG TILL NÖDUTFODRING

Denna sommar bjuder på sol och värme som aldrig förr. Den bjuder därmed också på extrem torka, vilket fört med sig foderbrist för landets lantbrukare och djurhållare. Varje dag läser jag i tidningarna och i sociala media om hur mina vänner som driver lantbruk vänder och vrider på alla möjligheter att skaffa mat för sina djur och undvika nödslakt. För flera är det redan för sent, men är vi snabbfotade med att besluta om undantag från en del av den byråkrati som sätter käppar i hjulet kan vi kanske förhindra nödslakt.

Ett alternativ till utfodring dök upp i media i veckan. Möjligheten för landets mikrobryggerier att skänka bort restprodukten drav till lokala lantbrukare. Det har gått utan problem tidigare, men 2014 beslutade Jordbruksverket att mikrobryggerierna behövde registrera sig som foderleverantörer för att kunna fortsätta skänka sin drav och för det tar myndigheten ut en års- och tillsynsavgift om ca 30000 kr/år.

Mycket pengar för små företag, som istället gratis skänker sin restprodukt till biogasframställning eller kompostering.

Heltokigt, eller hur?! Ett exempel på där byråkratin överrider sunt förnuft.

Nå, akuta lägen kräver akuta åtgärder och undantag från stelbenta regelverk. Jag har idag därför ställt följande fråga till jordbruksminister, Sven-Erik Bucht:

"Möjliggörande att tillhandahålla drav för utfodring

Sommarens extremtorka har medfört akut foderbrist för landets lantbrukare och djurhållare och i skrivande stund har vi ännu inte sett slutet på värmeböljan. Det vänds på alla möjliga stenar för att finna lösningar på alternativa utfodringsmöjligheter för djuren för att i längsta möjligaste mån undvika nödslakt.

En av dessa är möjligheten för landets mikrobryggerier att till omkringliggande lantbruk skänka drav som kraftfoder till exempelvis kor och grisar. Drav utgörs av de fasta resterna vid ölframställning efter att vätskan silats av efter mäskning. Eftersom drav består av uppblött krossad kornmalt har det en hög proteinhalt och lämpar sig väl för utfodring av nötkreatur och vid svinuppfödning. Drav måste dock levereras färskt som foder innan det börjar fermenteras.

Tidigare har mikrobryggerierna kunnat skänka drav till lokala bönder som en restprodukt, men sedan 2014 har detta blivit alldeles för dyrt, då Jordbruksverket infört cirka 30 000 kronor i års- och kontrollavgifter för mikrobryggerierna om man vill fortsätta som foderleverantör. Detta trots att landets mikrobryggerier skulle kunna leverera cirka 100 ton foder i veckan.

På grund av kostnaderna används dravet istället till biogas eller till kompost, trots att det skulle behövas för att bistå närliggande bönder med nödvändigt foder. Läget är akut och det är ytterst allvarligt att byråkrati sätter käppar i hjulet från att rädda djur från nödslakt.

Med anledning av ovanstående vill jag därför fråga statsrådet:

Ämnar Sven-Erik Bucht, med tanke på det akuta läget, vidta omedelbara åtgärder för att underlätta regelverket så att landets mikrobryggerier som tidigare ska kunna skänka restprodukten drav till lokala lantbrukare och djurhållare?"

Läget är akut och jag föresätter att jordbruksministern snabbt svarar på frågan . Eller ännu hellre - tillser att regelverket förenklas eller beslutar om undantag från detsamma så att nödutfodring av djuren med drav kan ske innan fler behöver gå till slakt.

I grunden tycker jag att bestämmelsen för mikrobryggerierna om att behöva registrera sig som foderleverantörer för att kunna skänka bort sin restprodukt är oerhört kontraproduktiv. Den borde tas bort i sin helhet.

Nya Moderaterna presenterade idag ett samlat krisstödspaket för Sveriges lantbrukare med anledning av torkan:

https://moderaterna.se/samlat-krisstodspaket-till-sveriges-lantbrukare-med-anledning-av-torkan

GOTLAND ÄR ETT NATIONELLT SÄKERHETSINTRESSE

Försvaret av Gotland kan inte nog understrykas. I ett allt mer försämrat säkerhetsläge och ett allt mer aggressivt Ryssland är beslutet om permanent militär närvaro på ön både nödvändigt, välkommet och viktigt ur både nationellt och regionalt perspektiv.

Sverige ingår tillsammans med länderna kring Östersjön i ett sammanhängande försvarsstrategiskt område med Norden, Baltikum och de omgivande havsområdena. Vid en konflikt i området måste man räkna med att samtliga länder kan dras in. Gotlands geostrategiska läge utgör därför en central roll i ett större sammanhang både för Sveriges försvar, våra samarbetsländers och en potentiell angripares.

Rapporter om ryska invasionsövningar mot Gotland med krigsplaner på att inom sex timmar med luftlandsättningstrupper besätta svenskt territorium fick många att sätta kaffet i halsen för några år sedan och satte framför allt fart på regeringens förhandlingar med oppositionen om ett återupprättande av försvarsmaktsnärvaro på ön.

Att den tidigare socialdemokratiska regeringens avmilitarisering av Gotland var ett misstag har försvarsminister Peter  Hultqvist (S) själv erkänt och det var därför bra att regeringen tillsammans med större delen av oppositionen i försvarsbeslut 2016-2020 kunde komma överens om ett återinrättande av regementet P18 på Gotland innehållande bland annat en mekaniserad stridsgrupp med luftvärnsförmåga. Regementet återinvigdes under stor pompa och ståt den 21 maj i år i närvaro av HMK Carl den XVI Gustaf och Överbefälhavare Micael Bydén. 

En återetablering och expansion av försvarsmakten på Gotland får så klart följdeffekter i form av ökad övnings- och skjutverksamhet. Försvarsmakten har därför ansökt om utökat miljötillstånd för bland annat artilleriskjutning vid Tofta skjutfält. På ansökan har svar från ett antal berörda efterhörts, där Regionstyrelsens Gotland remissvar utgör en tung instans.

Hänsyn måste självklart tas till både hur de kringboende till skjutfältet påverkas samt även de utvecklingsplaner som Region Gotland utarbetat för både boende- och företagsexpansioner. Vid regementen, flottiljer och övningsfält runt om i andra delar av Sverige sker överenskommelser med dem det berör dels via avtal, men kanske framför allt via en livlig och löpande dialog. Det ligger inte i Försvarsmaktens intresse att i sin uppbyggnad köra över omgivande samhälle och i sin ansökan har man därför noga vägt in de olika påverkansfaktorer som en utökad verksamhet medför. 

Den 13 juni behandlades och beslutades regionstyrelsens remissvar och det kunde då med viss förvåning konstateras att beslutsförslaget utmynnade i ett avslag. Det är bland annat viktigt att understryka att liggande detaljplaner inte påverkas av ansökan för Tofta skjutfält, vilket verkar ha missuppfattats om man läser remissvaret.

Allt detta är märkligt tanke på att Region Gotland i sitt svar samtidigt välkomnar försvarsmaktens återetablering och expansion. I den förhandling som följde om beslutstexten utformades ett antal förbehåll, som begränsar  försvarsmaktens verksamhet så till den grad att de i sin utformning ändå utgör ett slags avslag.

Därutöver innehöll remissvaret närmast politiska resonemang och slutsatser som regionstyrelsen för det första inte ska eller har kapacitet att yttra sig över och som för det andra inte överensstämmer med de av försvarsmakt, regering och riksdag framtagna försvarspolitiska inriktningarna. 

Det är mot denna bakgrund som moderaterna inte kunde ställa sig bakom ens det reviderade beslutsunderlaget, eftersom de grundläggande och felaktiga slutsatserna i remissvaret kvarstod och innebörden av alla de förbehåll för försvarsmaktens övningsverksamhet, som majoriteten i regionstyrelsen ville driva igenom, i praktiken innebar ett avslag det med.

Gotland är svenskt territorium, har en avgörande geostrategisk betydelse försvarspolitiskt och ska försvaras. Gotland är ett nationellt säkerhetsintresse. Om det råder politisk enighet, vilket understryks av riksdag, regering och överbefälhavaren. Moderaterna stödjer återinrättandet av Försvarsmaktens närvaro på ön och välkomnar dess utveckling.

 

Anna Hrdlicka (M), gruppledare Regionstyrelsen Gotland

Robin Storm (M), ledamot regionfullmäktige Gotland
Annicka Engblom (M), Riksdagsledamot Blekinge, Försvarsutskott

Publicerat i Hela Gotland 28 juni 2018

Bild: Hela Gotland och Fortifikationsverket

Sverige hedrar och tackar sina veteraner

 

I dag den 29 maj är det Veterandagen. Det är också första året som det är allmän flaggdag för att hedra de militära och civila veteraner som deltagit i svenska internationella insatser för fred och säkerhet. Sverige har en lång tradition av internationellt engagemang, vilket har manifesterats genom att uppemot 100 000 svenska kvinnor och män har deltagit i olika uppdrag världen runt sedan andra världskrigets slut. Det engagemanget måste vi bygga vidare på för att även fortsättningsvis kunna bidra till säkerhet och stabilitet.

Det är med stor glädje och stolthet som Veterandagen i dag firas. Främst för att vi alla kan visa uppskattning för Sveriges veteraner, men också för dem som omger dem; deras anhöriga, vänner, arbetskamrater och arbetsgivare. I grunden förtjänar denna uppmärksamhet att visas årets samtliga dagar, men det är en styrka att 29 maj nu getts denna tydliga inramning som det innebär att vara en allmän flaggdag. Att så skett till slut är frukterna av hårt arbete i riksdagen, inte minst i konstitutionsutskottet, där parti efter parti kom att ansluta sig till den av moderaterna drivna linjen. När det var dags för omröstning var det endast V som gick emot förslaget.

Osäkerheten i världen är större än på mycket länge. I Sveriges närområde ser vi ett aggressivt Ryssland som inte drar sig för att flytta europeiska länders gränser med militärt våld. Globalt ökar osäkerheten med ett USA som signalerar ett mindre engagemang i omvärlden än tidigare och med ett auktoritärt Kina som söker inflytande. Söder om oss fortsätter konflikterna i Mellanöstern och i Nordafrika.

Sverige bygger säkerhet tillsammans med andra. Vårt nationella säkerhets- och försvarsarbete förutsätter även ett fortsatt internationellt engagemang och samarbete med demokratiskt likasinnade länder. Vi behöver även fortsatt som land dra vårt strå till stacken i det globala freds- och säkerhetsarbetet. Veteranpolitiken behöver därför fortsätta att utvecklas både för dem som tjänstgjort i internationella insatser och för dem som idag och i framtiden kommer att deltaga. Vi som riksdagsledamöter bär ett särskilt ansvar för det arbetet, då vi är de som tar det yttersta beslutet att skicka iväg svenska kvinnor och män på ofta farliga uppdrag, många gånger med risk för eget liv.

Det handlar om att fortsätta sprida kunskap om veteraners viktiga uppdrag och insatser. Vilka kompetenser och erfarenheter, såsom ledarskap, samarbetsförmåga, uthållighet, mod och kamratskap veteraner bär med sig hem i packningen. Det handlar om att stärka deras förutsättningar, både före, under och efter insatsen. Det handlar även om att stärka sjukvården för dem som vänder hem med fysiska eller psykiska skador. Det handlar om att stötta veteranorganisationer och att bygga upp ett Veterancentrum med kompetens och förståelse för veteraners olika behov.

Sverige ska vara aktivt för att bygga säkerhet, nationellt som internationellt. Vi ska också ha en stark veteranpolitik för att stödja, visa respekt och uppskattning för våra svenska veteraner. För det krävs resurser, vilket vi moderater är beredda att bistå med.

Idag är en glädjens och stolthetens dag. Med hissande av den svenska flaggan runt om i landet vill vi tacka och hedra alla er som i Sveriges namn genom era insatser bidragit till att göra världen bättre.

 

Hans Wallmark
Försvarspolitisk talesperson (M)

 

Annicka Engblom
Konstitutionsutskottet (M)


https://www.svd.se/sverige-hedrar-och-tackar-sina-veteraner

Vi sätter jobb, trygghet och välfärd framför bidrag

Moderaternas vårbudget presenteras i ett läge där den svenska ekonomin är stark. Men det finns en rad stora problem – och de växer istället för att minska. Snart vänder konjunkturen och tuffare tider väntar. Den stora frågan i höstens val kommer inte att vara vem som säger sig satsa mest på välfärden, utan hur såna satsningar blir möjliga. Moderaterna prioriterar jobb, trygghet och välfärd före bidrag. 

Oförmågan att prioritera och oviljan att genomföra viktiga reformer har präglat den socialdemokratiskt ledda regeringens fyra år. Istället för att rusta Sverige för framtiden har Stefan Löfven och Magdalena Andersson höjt bidragen och varit passiva inför behovet av riktiga reformer.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet, tillsammans med Vänsterpartiet, har under mandatperioden höjt skatterna med 60 miljarder kronor och ökat statens utgifter med 100 miljarder kronor. Samtidigt har vårdköerna fördubblats, polistätheten minskat och jobbklyftan mellan svenskfödda och utlandsfödda vidgats. Fler är långtidsarbetslösa och färre studerar nu än 2014. När konjunkturen vänder nedåt står vårt land sämre rustat.

Styrkan i svensk ekonomi behöver användas bättre. I Moderaternas vårbudget visar vi att det går att göra riktiga prioriteringar.

Varje krona som går till bidrag till den som kan jobba är en krona som hade kunnat gå till polisen, skolan eller sjukvården. Eller tillbaka till skattebetalarna. Därför föreslår Moderaterna den största bidragsreformen sedan 1980-talet. Bland annat vill vi införa ett bidragstak som gör att summan av bidrag aldrig kan bli högre än lönen från arbete. Vi ställer också tydligare krav på den som har socialbidrag och föreslår en successiv kvalificering in i välfärden för den som är ny i Sverige.

Det går att låta välfärdens kärna och statens kärnuppgifter gå före bidrag – och samtidigt se till att det lönar sig bättre att arbeta. Vi sänker skatten på arbete med ett jobbskatteavdrag som både leder till att fler jobbar och ökar antalet arbetade timmar. Vi klarar detta eftersom ett stärkt försvar, fler poliser, kortare vårdköer och mer undervisningstid i skolan får gå före bidragen.

Med tydlig kompass går allvarliga problem att lösa. Moderaterna prioriterar välfärd före bidrag och har konkreta reformer för att rusta Sverige inför nästa lågkonjunktur.

 

Elisabeth Svantesson

Ekonomisk-politisk talesperson (M)

Annicka Engblom

Riksdagsledamot Blekinge län (M)

Femtio ynka minuter från terrorn - Drottninggatan in memoriam

Så fort jag slagit på mobilen, efter att ha landat på Ronneby flygplats, översvämmades jag av oroliga sms och meddelanden på sociala media om jag var ok. Jag förstod genast att något allvarligt hade hänt och kastade mig över MSB:s krisapp och nyhetsrapporteringen i media. Det var fredagen den 7 april 2017. En dag ingen av oss glömmer.

Normalt är jag i valkretsen på fredagar, men jag var kvar i Stockholm på grund av Konstitutionsutskottets utfrågningar. Med lite tid över denna soliga eftermiddag innan jag skulle ta Arlanda Express släntrade jag bort till Åhléns och skobutiken mitt emot det hörn, där det endast femtio minuter senare skulle ränna in en lastbil med en terrorist vid ratten och många offer bakom sig längs den väg hans vansinnesfärd hade tagit.

Att säga att det aldrig får hända igen är att uttrycka en from förhoppning. Ingen kan nämligen garantera det hur mycket man än skulle vilja. Sverige har länge varit en tummelplats för olika ljusskygga verksamheter och med den allt mer tilltagande radikaliseringen och växande våldsbejakande extremismen i vårt samhälle ökar risken för nya vålds- och terrordåd ständigt. Vårt öppna och toleranta samhälle utgör tyvärr också en plattform för brottsliga och odemokratiska verksamheter. Jag menar inte att vi tumma på denna öppenhet, men vi måste bygga våra skyddsvallar starkare.

Jag vill ogärna göra politik av en dag som denna, men det är ändå genom politiska beslut och handfasta strategier som framtida terrordåd som den på Drottninggatan i möjligaste mån kan förebyggas. Det är också genom frånvaro av politiska beslut och undfallenhet som gör att extremistmiljöer växer och risken för att ett nytt terrordåd snart händer igen ökar. Att skydda och trygga sin befolkning är politikens främsta uppgift.

Vi har från moderaternas och alliansens sida drivit på regeringen att skärpa asyllagstiftningen, stärka arbetet mot våldsbejakande extremism, utöka antalet poliser och stärka kris- och underrättelsemyndigheter, men det görs tyvärr ändå för lite och alldeles för långsamt.

Arbetet med att avvisa de som fått avslag på sina asylansökningar och inte längre har rätt att stanna i landet måste skärpas och prioriteras.

Det internationella samarbetet mot terrorism och radikalisering måste fördjupas och förstärkas.

Fortfarande finansierar skattepengar religiöst radikala samfund och odemokratiska och våldsförhärligande organisationer utan egentlig kontroll.

Fortfarande återvänder terrorister från krigsområden utan att vi har kontroll över vilka de är, vart de tar vägen i samhället eller vad de har för sig.

Fortfarande famlar kommunerna efter verktyg, medel och strategier för hur de på lokal nivå ska kunna bemöta radikalisering.

Listan kan göras längre, men jag stannar där idag. Idag lyfter jag högst på listan att vi behöver titta över det här med skadestånd till terroroffer och deras anhöriga, som idag är alldeles för lågt.

Lika stor bedrövelse över förlorade och skadade liv som jag känner idag, lika stor värme och stolthet i hjärtat känner jag över alla räddnings- och sökinsatser som omedelbart sattes in efter dådet. Polisen, ambulans- och brandkårspersonalen, insatsstyrkan m.fl. som genomförde fantastiska och snabba insatser. Varm i hjärtat också över alla de medmänniskor i Stockholm som sträckte ut händerna till varandras hjälp och som efteråt visat medkänsla och solidaritet för de drabbade på olika sätt.

Idag besöker jag Drottninggatan igen. Med mig har jag fem rosor. Fem rosor för fem förlorade liv där på Drottninggatan för ett år sedan. Fem rosor också för alla dem som skadats och märkts för livet av händelsen. Mina tankar går till alla drabbade, deras anhöriga och vänner. Särskilt till en liten flicka, en älskad dotter, som precis skulle börja livet och använda alla sina talanger hon begåvats med, men som berövades sin framtid av en hänsynslös mördare.

Livet är skört.

Besök stiftelsen Svenska Hjärtan http://ebbasminnesfond.se/ och stöd detta viktiga ändamål.

Mer signalspaning krävs för att hejda spridning av vapen

Spridning av massförstörelsevapen är ett växande problem i en värld som präglas av en allt större säkerhetspolitisk osäkerhet. Sverige har under decennier aktivt bidragit till internationell säkerhet och stabilitet, inte minst när det gäller antispridningsarbetet. I det arbetet är det därför viktigt att förutsättningarna att bedriva det är så maximerade som möjligt.

Ansvaret att utföra tillstånd och tillsyn när det gäller krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden samt att utgöra nationell myndighet för kemvapenkonventionen har Inspektionen för Strategiska Produkter (ISP). Fram till när lagen om Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet antogs 2009 hade myndigheten möjligheten att inrikta den signalspaning som Försvarets radioanstalt (FRA) bedriver, men med de begränsningar som införandet av lagen medförde förlorade ISP den möjligheten.

Det faktum att ISP idag inte själva får inrikta signalspaning för att kunna fullgöra sitt uppdrag innebär problem på flera plan. Man är hänvisad till underrättelseinformation i andra hand i form av rapporter från andra myndigheter och kan alltså inte själva specifikt peka ut vad som är viktigt för sitt kontroll- och verifikationsuppdrag. Möjligheten att arbeta proaktivt istället för reaktivt är väldigt begränsad

Med denna begränsning försvåras dessutom Sveriges möjlighet att uppfylla sina åtaganden i ett antal internationella exportkontrollarrangemang, vars syfte är att förhindra spridning av massförstörelsevapen och av konventionella vapen. Detta är självklart inte tillfredställande.

Det var positivt att integritetsskyddet stärktes i och med de förändringar som då gjordes av lagstiftningen kring signalspaning 2009, men den behöver tydligt modifieras utifrån hur omvärlden har utvecklats.

Mot bakgrund av detta vill Moderaterna och Alliansen därför åter ge ISP rätten att inrikta signalspaning, vilket är ett konkret förslag i ledet för att bland annat motverka spridning av massförstörelsevapen. Vi har drivit frågan i riksdagen och har nu fått majoritet för ett förslag som syftar till att ge myndigheten tillbaka rätten att beställa signalspaning.   

Sveriges arbete med internationell säkerhet och förhindrande av spridning av massförstörelsevapen är viktigt och måste ges förutsättningar för att kunna utföras fullt ut. Därför anser vi att regeringen bör ge möjlighet för ISP att inrikta signalspaning.

 

Hans Wallmark (M), försvarspolitisk talesperson
Annicka Engblom (M), ersättare försvarsutskottet och ledamot i EKR

 

Artikeln publicerad i Ny Teknik 7 april 2018

Moderaterna tar ansvar för vägunderhållet

 

 

 

 

Foto: Johnér

 

Sveriges vägnät är en grundstomme i vår infrastruktur och en förutsättning för jobb och tillväxt i hela landet. När vägarna blir sämre eller snöröjningen brister drabbas familjer och företag, och människor får svårare att få ihop livspusslet. Därför oroas vi av att regeringen nu kraftigt underinvesterar i våra vägar, med risker för både trafiksäkerhet och tillgänglighet.

Moderaterna välkomnar och står bakom riksdagens beslut att höja anslagen till järnvägsunderhåll med 47 procent under de kommande tolv åren. Samtidigt är det bekymrande att regeringen bara ökade anslagen till vägunderhåll med sju procent för samma period. Det är alldeles för lite. Och det är även värt att påminna om att resurser för vinterväghållning tas från denna pott under årets kallare månader.   

Konsekvensen av att regeringen Löfven försummar det svenska vägnätet blir, enligt Trafikverket, att vägar runt om i vårt land kommer försämras under det närmaste decenniet. Värst drabbade blir  vägarna i lands- och glesbygd. Trafikverket betonar att vi riskerar att bygga upp en underhållsskuld på vägsidan.

Regeringens nedprioritering av vägunderhållet sker samtidigt som man beslutat att sänka hastigheten på ett stort antal vägar runt om i landet med hänvisning till trafiksäkerhet. Det är orimligt att hastigheten ska sänkas för att regeringen inte vill satsa tillräckligt på vägunderhåll. Agerandet är än värre givet att regeringen, genom Trafikverket, nu aktivt avsäger sig underhållsansvaret för vägsträckor runt om i landet som staten tidigare tagit hand om.

Moderaterna tar ansvar för vårt vägnät och investerar totalt sex miljarder kronor mer än regeringen på våra vägar fram till 2029, eller en halv miljard kronor mer per år. Vår politik skulle innebära 84 miljoner kronor mer till Blekinge län i ökade resurser till vägunderhåll och snöröjning. Detta enligt beräkningar från Riksdagens utredningstjänst.

Nollvisionen om att ingen ska dödas eller allvarligt skadas i trafiken har brett stöd i Sverige. En sak är säker: försämrad vägstandard och bristfällig snöröjning bidrar inte till ökad trafiksäkerhet, utan det motsatta.

Moderaterna vill utveckla vårt vägnät, inte låta det förfalla. Morgondagens bil kan vara klimatneutral och drivas av biobränslen eller el, men måste fortfarande ha bra vägar att köra på. Vi ställer inte olika trafikslag mot varandra och vi lovar högre anslag till vägunderhåll än regeringen. På så sätt tar vi ansvar för jobb, tillgänglighet och konkurrenskraft i hela Blekinge län.

 Jessica Rosencrantz, trafikpolitisk talesperson (M)

Annicka Engblom, riksdagsledamot Blekinge (M)