Äntligen hemma

Efter två veckor på resande fot i Chile och USA är det svårt att beskriva känslan av att sätta fot i sitt hemland och omgivningen där egentligen allting spelar roll, hos min familj. Av att få krama mina döttrar och min man. Jag har saknat min familj så att det har gjort ont i mig. Samtidigt som jag har träffat på många människor som har gjort stora avtryck och som jag kommer att ha fortsatta kontakter och meningsutbyte med. Att komma hem efter dessa två veckor innebar också att snabbt sätta sig in i vad som hänt på hemmaplan och det har varit en hel del positiva nyheter. Inte nog med sänkta arbetsgivaravgifter, sänkta skatter för låg- och medelinkomsttagare, barnomsorgssatsning, de infrastruktursatsningar som kommit Blekinge till del utan också det mycket efterlängtade och helt nödvändiga beskedet från regeringen att man gör halt och börjar om från ruta ett i försvarsfrågan. Ännu är det väldigt osäkert vad lördagens besked innebär rent konkret, men icke desto för ty känns det å personalen på F17:s vägnar skönt med en paus i arbetet.