Pumpajakt

Den här veckan har det ju varit höstlov och döttrarna har varit med mig uppe i Stockholm. Det har varit många lovlediga riksdagsbarn som tjoat och tjimmat i korridorerna och livat upp stämningen. Dagiset i Riksdagen erbjuder en fantastisk verksamhet och barnen vill knappast gå därifrån när jag haft mina möten och voteringar. De var till exempel på Nationalmuséet och tittade på 3D-bilder, någonting jag själv borde besöka oftare. När vi kom hem i torsdags möttes vi inte bara av storm och snö, utan också av det jättetråkiga beskedet att vår ena undulat Mats inte hade klarat sig. Han började bli hängig för ett tag sedan och veterinärproverna visade dåliga lever- och njurvärden. Medicineringen bet tyvärr inte. Mats var så otroligt snäll och pratsam och vi saknar honom oerhört i familjen. Ikväll är det Halloween och flickorna förbereder sig för att spöka ut sig till vedervärdiga häxor och hemsöka grannskapet. Ungefär som vi brukar vara ute i sista minuten med julklappar var vi det nu med inköpet av en pumpa. Helt omöjliga att uppbåda. Vi fick tag i en knölig skapelse på Citygross som vi nog ska kunna fixa till. Tack igen, Citygross!

Karlskronas kommande kulturskatt

Denna strålande soliga höstdag EU-kampanjade vi på Klaipedaplatsen i Karlskrona under dagen. Det var mycket folk eftersom det är långlördag och lönen hade kommit. Diskussionslystnaden hos människor som gick förbi var också väldigt stor. Det blev samtal om allt från Lissabonfördrag, finanskris, sjukförsäkringssystemet och Försäkringskassan, miljöfrågor och försvaret. Medan jag stod på torget kom Rizha Kulenovic, ägare till Leonardo da Vinci-muséet, förbi och erbjöd mig ett unikt tillfälle att titta in i byggandet av det framtida konstmuséet i gamla Vattenborgen. Jag har följt projektet med nyfikenhet, men lite på avstånd och det egentligen inte förrän idag, då jag fick en ordentlig genomgång om vad som är på gång, som jag förstod vilken otrolig händelse det kommer att vara när det här muséet öppnar. Jag fick mig berättat hur den anrika familjen Kulenovic samlat konstföremål och målningar genom många århundraden och också lyckats hålla dem intakta från nazisters och kommunisterns giriga fingrar. Denna kulturskatt kommer nu att få ett hem i Karlskrona och staden en oerhört betydelsefull roll i internationella konstkretsar. Och allt detta helt i privat regi! Det här måste definitivt kulturministern få reda på! Läs gärna mer om Leonardo da Vincimuséet: http://www.museumldv.com/ För övrigt anser jag att Marinens musikkår ska bevaras: http://www.bevaramarinensmusikkar.se/

Om allt

Jag har så mycket i mitt huvud och i planeringen dessa dagar att jag egentligen inte vet om vilket jag ska skriva. På måndag kväll är seminariet om trygghetssituationen i vår norra kommundel, som moderatföreningarna arrangerar. Allt ska klaffa inför det. Jag funderar och skriver mycket om Marinens musikkårs framtid. Riksdagsgruppens arbete med innovationspolitiken, som jag leder, är inne i sitt slutskede och ska sammanfattas. Försvarsindustrigruppens program ska utarbetas, min hemsida omarbetas, EU-kampanjen planeras och så vidare. Jag tänker nog börja dagen imorgon med att ta en lång promenad, sparka lite bland höstlöven och sortera in allt i någon slags prioriteringsordning.

Höstkoma

Helgen har passerat förbi som en virvelvind. Ungefär som höststormen utanför fönstret idag. I lördags var det höstmarknad på mina döttrars skola. Det är härligt att se uppslutningen från både föräldrar och elever, som hade bakat bröd, bullar, äppelpajer, godis och stickat, sytt och snickrat. Bra gjort, Montessoriskolan! Söndagen innebar innearbete framför datorn och bakom dammsugaren. Det är inte dumt att varva lite ibland. Stegräknaren gör sig påmind. Det blev också ett snabbt möte i Karlshamn med EU-gruppen för att gå igenom lite valprocedurer. Igår måndag träffade jag våra moderata seniorer under lunchen. Camilla inledde före mig med att presentera sig och sitt valbudskap inför EU-valet. Kanon med sådana här tillfällen när hon får profilera sig. Sedan var det min tur och det blev en lång och intensiv diskussion om budgetarbete, vikten av att föra ut politik, försvaret och förstås pensionsdebatten. Man får vara ordentligt skärpt och påläst när man träffar denna grupp av mycket aktiva och alerta personer och man går alltid därifrån full av nya idéer och uppslag. På kvällen var det medlemsmöte med FSSK (Föreningen Sjöfart och Sjöförsvar i Karlskrona) och studiebesök på simulatoranläggningen ute på Lindholmen. Hösten är för mig så där underbart melankolisk då det faktiskt är tillåtet att gå omkring och se djup och deppig ut även om man inte är det. Jag är dock helt slut om kvällarna. Höstkoman har infunnit sig så till den milda grad att om jag vilar det minsta i soffan framför TV:n somnar jag där för natten. Mannen får inte liv i mig. Vaknar dock pigg som en lärka.

Skräpdebatt och EU

Något som jag har funderat över länge och som den allmänna debatten utgör ett gyllene tillfälle att lyfta är det allt mer växande mängden av förpackningar som vi märker av när det är dags att sopsortera. Återvinningen och ansvaret för konsumentförpackningarna tog ju rejäl fart under början av 90-talet. Man kunde till exempel lämna pappersförpackningen om tandkrämstuben i affären och inte behöva dra med sig den hem. Det var egentligen en himla bra idé som man kan undra över varför den har runnit ut i sanden. Jag har ju småtjejer hemma och har köpt en och annan Bratz eller Kidzdocka åt dem. Många är vi föräldrar som fått erfara de närmast ointagliga emballage de levereras i. Fullt av små snoddar, plastbitar och ståltrådar. När vi handlar mat i familjen försöker vi handla ekologiskt, men vad hjälper det om avokadon är kravmärkt, men förpackad i formpressad hårdplast med mjukplast runt om. Vänder man på förpackningen står det dessutom ”Made in China”. Låt oss ta den här avokadon. Var odlas den? Jo, den allra största delen av importen kommer från Chile. Alltså har avokadon rest från Chile till Kina för att förpackas, för att sedan komma till Sverige för att ätas upp. Var är det miljömässiga i detta? Och ofta finns det inga alternativ och här vilar ansvaret tungt både på oss konsumenter att ställa krav på livsmedelshandlarna att göra klokare inköp och på livsmedelshandlarna själva att tänka till ett extra varv. I dagens debatt lyfte jag fram ett gott exempel på hemmaplan. Under en tid har jag följt det målmedvetna miljöarbetet som bedrivs på Cascades Djupafors i Ronneby som är ett pappersbruk med inriktning på kartongtillverkning. Pappersmasseindustri räknas ju jämte till exempel stålindustrin till den smutsiga och energislukande industriella sektorn. Med en väldigt miljöengagerad VD som jobbar efter devisen att ”alla kan vi bidra” har företaget tecknat avtal med Vattenfall om miljövarudeklarerad el. Företaget är i full färd med ett femårigt program som ska förbättra energieffektiviteten. Men Cascades Djupafors har inte nöjt sig med det, utan tagit reda på hur mycket koldioxid produkten släpper ut. Man har tagit fram en lång lista på allt de köper in och analyserat och beräknade i vilken grad deras olika kemikalier påverkar miljön. Man fick fram en siffra på koldioxidutsläpp per producerad kartong, och resultatet visade att energi och transport var de områden som genererade mest utsläpp. Åtgärdspaket sattes in och i maj 2007 blev Cascades Djupafors AB världens enda klimatcertifierade pappersbruk. Vad man dock saknade var en gemensam internationell miljömärkning för hela tillverkningen vid pappersbruket och eftersom ingen sådan fanns, så gjorde de en egen märkning. Och här var min poäng. Förutom att försöka förändra vårt konsumtionsmönster till att använda färre förpackningar, behöver vi också ta hänsyn till att de förpackningar vi måste använda är producerade på ett miljömässigt acceptabelt sätt. Alltså en trovärdig miljömärkning även på förpackningar. Kanske inte ännu en stämpel bredvid svanar och pilgrimsfalkar utan en samlad märkning för produkten där man verkligen tänkt på miljömässigheten i hela produktkedjan från ax till limpa.

Eftermiddagen tillbringade jag i Sollentuna där moderaterna hade en övning inför Europavalet nästa år. Det är viktigt att vi moderater mobiliserar våra väljare att gå och rösta den 7 juni nästa år. Moderata europaparlamentariker gör skillnad i EU; de har och utövar sitt inflytande för att göra EU mindre byråkratiskt, mer öppet och mer frihandelsvänligt. Det är moderater som ska representera Sverige i EU, inte Marita Ulvskog och andra bakåtsträvare.

Sossarna sviker

Världen och även Sverige går i dessa dagar igenom en allvarlig finanskris. I sådana tider är det extra viktigt att statens finanser är stabila och att medborgarnas förtroende för Sveriges ekonomi är starkt. Opinionsundersökningar den senaste veckan har med all tydlighet visat att så är fallet. Förtroendet för Alliansens sätt att hantera finanskrisen och för moderaterna i synnerhet är stort och jag är oerhört stolt över den budget som vi kommer att debattera i kammaren i slutet av december. Alliansen har målmedvetet sänkt skattetrycket för vanligt folk på både arbete, boende och sparande. Det här vill (s) ändra på om de kommer i regeringsställning om två år. De vill kraftigt höja skatterna och på det sätt som deras höjningar är utformade kommer de att träffa metallarbetaren, barnskötaren och sjukvårdsbiträdet. Hur kommer det att gå för alla barnfamiljer som köpt sig ett hus och som kommer att straffas dubbelt när socialdemokraterna återinför fastighetsskatten? Hur kommer det att gå för pensionären som ser värdet på sin pension sjunka när fler blir arbetslösa med socialdemokraternas politik? I dagens partiledardebatt i Riksdagen underströks den splittring och den oenighet bland vänsterpartierna som vi har sett växa allt mer under senare tid. Sahlin kunde inte svara Fredrik på varför hon vill ta bort skattelättnaden för ungdomar och göra det dyrare för arbetsgivarna att anställa dem. Hon kunde inte svara på hur hennes bidragspolitik skulle leda till fler jobb, när all expertis vittnar om att en stor del av att 180 000 människor gått från utanförskap till jobb sedan valnatten beror på regeringens jobbpolitik. Sahlin kunde inte heller svara på vad det är för regeringsalternativ som egentligen gäller. Med eller utan vänstern, det är frågan? Och hur ska (s) och (mp) komma överens i så djupt liggande ideologiska skiljelinjer som inställningen till friskolor eller föräldraledigheten? Oppositionspartiernas politik är inte att beteckna som annat är ansvarslös och det är det sista landet behöver i tider av finansiell oro. Socialdemokraterna har alltid krävt av borgerligheten i opposition att de ska agera ansvarsfullt när det krisar till sig. Själva i opposition kastar de all form av ansvarsfullhet över bord och reagerar indignerat när deras faktiska siffror synas och ifrågasätts. Under Mona Sahlins styre har socialdemokraterna blivit populismens fanbärare. Under Mona Sahlins styre sviker socialdemokraterna Sverige.

Många intryck att smälta

Tidigt, tidigt imorse bar det av med tåg till Göteborg för Innovationsgruppens besök på Chalmers. Först ut var ett möte med den mycket karismatiske innovationsforskaren Sören Sjölander, som är professor i innovationsteknik och har bl.a. forskat kring innovationsprocesser och FoU i industriföretag. Han är också initiativtagare till Chalmers entreprenörsskola. Om det är någon som kan leverera klara besked om vad som behövs göras för att ta tillvara forskningsresultat för att omsätta i företagande så är det han. Jonas Berggren från Chalmers Entreprenörsskola dök upp efter en stund och kompletterade bilden av den metodik man använder sig inom utbildningen och den noggranna utvalsprocess som de fåra sökande få genomgå innan antagning. Jag har ju min kunskap om Blekinge Business Incubator (BBI) att jämföra med och inser att vi har en lång, lång väg att gå på BTH innan vi kommer i närheten av vad som skapas på Chalmers, framför allt vad det tillgången till resurser. Forskningen finns på BTH, kulturen är tillåtande, men miljonerna - miljarderna!!?? Vad som behövs är uppenbarligen ett gäng riktiga entusiaster med ett stort nätverk inom näringslivet och som får lov att ta ut svängarna lite. Sedan bar det av till Sahlgrenska och en träff med Göteborg International Bioscience Business School (GIBBS). Jösses, vilka brighta studenter och vilken imponerade evalueringsmetodik de arbetat fram på Chalmers och Göteborgs universitet. Denna metod att värdera en innovation gentemot marknadsmässighet och bärande affärsplan skulle jag vilja lyfta till andra sidan skranket, dvs till de inom ALMI som har att värdera olika företagsansökningar. Ringde nyss Christine för att höra hur mötet med pensionärsorganisationerna i Karlskrona konserthall i eftermiddag hade gått. Min resa till Chalmers med gruppen som jag har ordföranderollen för planerades redan i maj och med bara två veckors varsel kunde jag tyvärr inte ställa upp, så jag är jätteglad att både Christine och Mats G hade måndagen ledig för detta möte. Paneldiskussionen hade förlöpt lugnt och sansat, men tydligen hade några i publiken inte betett sig så trevligt. Snart framme i hufvudstaden. Imorgon blir det alliansmingel.

Vad som är mer eller mindre viktigt

Idag blev jag uppringd av en reporter på Sydöstran. Jag förväntade mig självklart att det gällde en kommentar till (s)-budgeten då den presenterades idag. Döm om min förvåning när det istället handlade om att kommentera en motion skriven av den skånska riksdagsledamoten Johan Linander (c). Motionen handlade om att istället för att fira svenska nationaldagen den 6 juni, som är datumet då Gustav Vasa 1523 valdes till kung, kunde man flytta den till den 24 juni. Läs motionen i sin helhet: Ingen anledning att fira Gustav Vasa Jag menar, en dag som denna kanske det finns större frågor att fundera över. Oppositionsbudgetar, finanskris och finansministermöte i EU, militär inkallad i Thailand osv. Reportern ville till och med dra fram Gustav Vasas son Erik XIV. Han brände som bekant ner Ronneby och detta ville reporten ta som intäkt att vi blekingar historiskt skulle ha rättighet att bannlysa familjen Vasa - retroaktivt. Lite som att fiska i grumliga vatten, eller hur?! Jag tycker inte ärligt sagt att frågan är särskilt viktig. Jag har dagarna fulla med att lobba för mitt län, försöka bevara Marinens musikkår, besöka företag och träffa så många människor som det bara går. Jag tänker framåt, inte bakåt. Framför allt inte 415 år bakåt . Jag undrar om avsikten är att slå upp detta till en stor nyhet imorgon och att det kommer att stå "Storgräl inom borgerligheten" eller "Allliansen spricker på grund av monarkin". Nåja, galne Erik fick ju till slut sitt rättmätiga straff genom att förgiftas av ärtsoppa och bli begravd i domkyrkan i min födelsestad , Västerås. Slutet gott, allting gott.

Hurra!

I eftermiddags kom Olof hem med en stor och välkommen överraskning i matkassen. LÅNGFIL!! Denna produkt, framställd i landets norra regioner, med en mild smak och en konsistens som slime, har jag längtat efter i åratal. Min dagmamma kom från Norrland och hon bjöd ofta på långfil med lite socker på. Hela min familj blev till slut väldigt förtjust i den, men lika förfärade blev vi när affärerna i Mellansverige slutade att köpa in den.

Tänk att jag skulle ha en sådan tur i livet att träffa en man för livet, som inte bara delade min vurm för fiskbullar i hummersås, utan också för långfil. Olof och jag har båda med längtan ibland pratat om vad gott det skulle ha varit med en tallrik kall långfil. Nu kan vi alltså åter njuta av det och inte särskilt förvånade blev vi då långfilen även föll våra döttar i smaken. Tack Citygross!!

Tända ljus för Rödeby

Ikväll brinner det ljus runt om i hemmen här i Rödeby. Det är idag ett år sedan den oerhört tragiska händelsen med dödsskjutningen av 15-årige Simon inträffade. Tiden har gått fort och när jag pratar med folk här runt omkring upplever jag att polariseringen bland byborna, om vem som hade rätt och vem som gjorde fel, i mångt och mycket jämnat ut sig. Man vill minnas samtidigt som man vill gå vidare och det senare är just det vi måste fokusera på. Innan dödsskjutningen var det få som visste var jag bodde när jag sa att jag kom från Rödeby. Idag reagerar människor nästan med lite skräckblandad nyfikenhet på ortsnamnet. "Jaha, hur är det att bo där då? Vågar man det?". Det är ett stigmata vi delar med orter som Stjärnsund eller Malexander och som kommer att leva kvar för lång tid framöver. Det skulle vara bra om Rödeby i framtiden kunde bli ihågkommet som byn där man upplevde en stor tragedi, men där man också tog tag i saken och startade något positivt.

Lumberjack

Läste i dagens Sydöstran att tjänstgörande pressansvarig på Försvarsmusikcentrum bett Marinens musikkår om ursäkt för att han tryckt på fel knapp och i förväg publicerat ett pressmeddelande om musikkårens nedläggning. Det är inte han som ska be om ursäkt. Att man förbereder pressmeddelanden inför viktiga beslut är inget konstigt. Den som ska be om ursäkt är chefen för Försvarsmusikcentrum som uppenbarligen redan bestämt sig för en nedläggning innan förhandlingar och diskussioner ens inletts. Synnerligen dåligt ledarskap. Jag får väl gå ut och avreagera mig på den stora högen med ved som ligger på vår garageuppfart. Jag tycker faktiskt om att hugga ved. Liksom att gräva, rensa rabatter och skala potatis. Något udda kanske, men samtidigt meditativt. För övrigt anser jag att Marinens musikkår bör bevaras: http://www.bevaramarinensmusikkar.se/

Rör inte vår musikkår!

Jag vet egentligen var jag ska börja, så arg är jag. Vad i hela friden sysslar man med på Högkvarteret? Vilken agenda drivs vissa mellanchefer av som underminerar både verksamheten och högsta ledningen? Igår vid fem-tiden var ett möte utsatt mellan bland annat Marinens musikkårs musikaliske ledare Morgan Karlsson och C Prod Jan Salestrand. Medverkade gjorde också C FöMusC Laksjö och 1 timme innan mötet skickade hans stab ut ett pressmeddelande om att all försvarsmusikverksamhet skulle koncentreras till Stockholm och att Marinens musikkår därmed skulle läggas ner i Karlskrona. Det var ju detta man skulle diskutera på mötet, men det är ju uppenbart att det bara var ett spel för gallerierna. Laksjö hade redan bestämt sig och därmed basta. 10 minuter senare tog man tillbaka pressmeddelandet. Alltså, vad är det här? Det har gått så mycket prestige i denna fråga att vissa personer målat in sig i ett hörn och vägrar ta till sig någon som helst argument. En musikalisk verksamhet av denna världsberömda dignitet är så mycket mer än kronor och ören, men har man ingen förståelse för det, är man ingen musiker själv är organisationsrutor på ett papper så mycket viktigare än att man slår sönder en 350-årig tradition. Jag ringde ÖB Håkan Syrén i förmiddags och informerade honom om vad som hade skett. Han lät inte särskilt nöjd utan skulle ta itu med det omgående. Det är ju tyvärr så att när sådana här saker sker slår det alltid tillbaka på högsta chefen även om han inte är att klandra för sina underställdas tillkortakommanden. Jag har alltid haft och har fortsatt stort förtroende för Håkan Syrén, men inte för dem några pinnar ner som verkar åsidosätta allt vad rim och reson heter. För den som läser detta rekommenderar jag länken: http://www.bevaramarinensmusikkar.se/ To be continued.

Bara Brudar till Berlin

Idag börjar stegtävlingen i Riksdagen om vilket lag som först går till Berlin. Stegmätaren är inprovad, jag har 2000 steg från bostaden till kontoret. Med 2000 steg tillbaka behöver jag alltså bara fylla i dagen med 8000 steg till. Snittet per dag ska alltså vara 12000 steg. Vi är ett gäng tjejer som bildat laget "Bara Brudar" i dubbel bemärkelse och ambitionerna är höga. Jag tog trapporna upp till nionde våningen istället för hissen. Puh, säger jag bara! Det här behövs verkligen.